Stridsfrågan inför Sametingsvalet: Får alla samer tillhöra en sameby?

I det senaste valet till Sametinget, 2021, blev Jakt- och fiskesamerna största parti med 37,5 procent av rösterna, vilket gav dem 12 av 31 mandat. De har sedan styrt i en koalition med partierna Vuovdega och Landspartiet svenska samer. Även inför detta val leder Jakt- och fiskesamerna och ser eventuellt ut att gå framåt ytterligare – huruvida det kommer bli samma majoritet som tidigare är dock än så länge oklart, i SVT:s partiledardebatt som hölls i tisdags ville nästan inget av partierna lämna något tydligt besked om vilka de vill samarbeta med efter valet.

I dag bestämmer samebyarna själva vilka som ska få vara med i samebyn. Det här vill dock Jakt- och fiskesamerna ändra under nästa mandatperiod, om de får majoritet, så att rätten att tillhöra en sameby ska inkludera alla samer. Den här rättigheten är bland annat viktig eftersom det enligt rennäringslagen bara är den som är medlem i en sameby som har rätt att bedriva renskötsel och använda mark och vatten som hen inte äger till underhåll för sig och sina renar.

”Skär som en kniv”

Samelandspartiet står på den motsatta sidan, enligt deras partiledare Marianne Gråik så kan man inte tvinga någon som äger en rätt att dela med sig av den. Jakt- och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson har sagt till TT att den här är en fråga som ”skär som en kniv rakt igenom Sametinget” och delar upp partierna i två läger.

När Novus frågade de samiska väljarna vilken som var den viktigaste valfrågan så kom ”samiska rättigheter” på förstaplats, på andra plats kom rennäringen och därefter det samiska språket.

Miljö och nolltolerans mot rasism

Språket och de samiska rättigheterna är också något som återkommer när partierna svarar på vilka frågor de vill driva i Sametinget. Samelandspartiet, som för närvarande är näst största parti, säger till exempel att de vill stärka urfolksrätten och se större satsningar på språk och hälsa. Men det finns också andra frågor som partierna lyfter fram. Vuovdega, eller Skogssamerna, säger att de vill motverka förstörelsen av den biologiska mångfalden och den globala uppvärmningen och Landspartiet Svenska samer lyfter fram nolltolerans för våld mot samiska kvinnor och HBTQI-samer samt nolltolerans mot rasism.

”Regeringen ser ner på oss”

Den största konflikten i det samiska samhället är dock kanske inte mellan de olika partierna utan gentemot den svenska regeringen. Christina Åhrén, partiledare för partiet Min Geaidnu, har bland annat kritiserat regeringen för att de dragit in satsningar på det samiska språket.

– De ser ner på oss i alla frågor och vi måste sätta oss ner tillsammans och se hur vi ska kunna bemöta det här, säger hon till SVT Sápmi.

Hon får medhåll av Stefan Mikaelsson, partiledare för Vuovdega.

– Jag hör ofta att man behöver öka kunskapen om samerna i det svenska samhället. Jag delar inte den åsikten. Det man behöver öka är respekten och synliggörandet, säger han.