
Genom att till exempel lägga en vegetarisk rätt överst på sina menyner så har Västra Götalandsregionen sänkt sitt klimatavtryck rejält. Redan nu är klimatmålet för 2030 nästan uppnått.
– Det är väldigt kul! säger Maria Åhman Persson, verksamhetsutvecklare på Område måltider i VGR.
Mindre ris och mer potatis och matvete, mer säsongsbetonade råvaror och mindre nötfärs i biffarna. Det är några av de förändringar, förutom att göra om menyerna, som VGR (Västra Götalandsregionen) har implementerat under de senaste åren. Och arbetet har gett resultat. För några år sedan låg regionen i genomsnitt på drygt ett kilo koldioxidekvivalenter per matportion. I dag är man nere på 0,55 vilket innebär att målet på 0,50 CO2-ekvivalenter per portion till år 2030 nästan är uppnått redan.
– Från början kändes det som otroligt ambitiösa mål att nå, så att vi har kommit så här långt är väldigt positivt, säger Maria Åhman Persson i ett pressmeddelande.
Dubblade beställningarna av vegetariskt
Varje år produceras omkring 2,3 miljoner matportioner inom VGR-regionen. Menyerna planeras centralt och sedan lagas rätterna i köken som finns utspridda över länet.
Maria Åhman Persson berättar att de gjorde om sitt måltidskoncept 2023 med ett ökat fokus på klimatavtryck, och det var då som man bland annat började med att alltid lägga en vegetarisk rätt överst på menyn.
– Lite nudging. Vi såg att det dubblade antalet beställningar av vegetarisk kost, säger Maria Åhman Persson.
Nudging
Nudging, eller puffning på svenska, är en samlingsbegrepp inom beteendeekonomi som används för att beskriva policyverktyg vars syfte är att underlätta för individer att fatta beslut som främjar deras välfärd utan att begränsa deras handlingsfrihet.
Exempel på nudging innefattar försök att erbjuda mindre lunchtallrikar för att minska matsvinn eller att införa ett streck i en cykelbana som ska leda cyklisterna till cykelparkeringen.
Flera kommuner, bland annat Göteborg, har även genomfört projekt med nudging för att minska nedskräpningen.
Begreppet myntades av Richard Thaler som 2017 belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Man har också gjort andra små förändringar på menyn. Till exempel ligger vegetariska rätter nu under den ordinarie menyn och inte under ”specialkost”, de beskrivs inte heller som vegetariska.
– Bland Dagens kan det till exempel ligga sådana rätter som man inte tänker på att de är vegetariska. Som potatis- och purjolökssoppa – det är ju en vanlig rätt, men den är vegetarisk. En böngryta kanske inte på samma sätt känns bekant för alla.
Engagerade kockar
När regionen tar fram nya recept är kockarna i köken väldigt involverade, och många kommer med idéer på hur man kan få fram godare smaker, bättre näringsinnehåll och minskat klimatavtryck berättar menyplaneraren Katarina Hiding.
– Det kan vara högt och lågt: ”Vad tror ni om vi tillsätter lite sambal oelek i den här grytan?”, eller ”Jag har hittat en vit böna som är svensk, kan vi inte ta den i stället för kikärter?”.
Mer ekologiskt och närproducerat
Nästa utmaning för regionen blir att få in mer ekologiskt, något som är svårt i dag menar Katarina Hiding.
– Där är inte bara priserna som en utmaning utan också tillgången – efterfrågan på ekologiska livsmedel har sjunkit de senaste åren på grund av det ekonomiska läget. Det har varit svårt att få tag i det vi efterfrågar i och med att vi behöver så stora volymer, säger hon.
Något annat som man jobbar mycket med är att öka andelen närproducerat.
– När vi har produktionen i närområdet gynnar vi det lokala med jordbruk och arbetstillfällen, och det är även viktigt ur ett beredskapsperspektiv, säger Maria Åhman Persson
Katarina Hidings tips till den som vill laga mer klimatsmart mat hemma:
- Våga minska på köttet, blanda i baljväxter, vegetarisk färs eller grönsaker.
- Fundera på vilka rätter du äter redan i dag som är vegetariska, ät dem lite oftare.
- Soppor är ofta naturligt vegetariska, och vegetarisk lasagne blir lika god som den med kött. Det finns mycket att upptäcka genom att laga vegetariska pajer och grytor.
- Tänk färgglatt! Ofta blir tallriken mer klimatsmart när man tillför mer grönt. Det blir också oftast mer näringsrikt och ser trevligare ut för ögat. Ett lätt sätt att få en bättre måltidupplevelse på många plan.
Sjukhusmaten i VGR
- Patienterna kan välja mellan normalkost (där två–tre olika rätter erbjuds), specialkost och en lite mindre måltid (en mindre varmrätt med tillhörande dessert, här kan patienten också välja till en förrätt) samt välja till efterrätt och förrätt. Utöver dessa alternativ finns det 14 olika kylda portionsrätter att välja på.
- Maten finns på en digital meny med bilder, där patienterna kan se maten innan de gör sitt val.
- VGR:s sjukhusmat följer nordiska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.
- Via enkätundersökningar får patienterna regelbundet tycka till om maten som serveras på sjukhusen i VGR.
- Senaste mätningen var i höstas (2024) och där tyckte 86 procent av patienterna att maten smakade bra eller mycket bra.