Trots att Sverige skrivit under FN:s urfolksdeklaration som säger att urfolk har rätt att förvalta, utveckla och skydda sitt kulturarv så bryter vi regelmässigt mot den. Samer brukar till exempel inte bli tillfrågade vid utgrävningar av deras egna fornlämningar, enligt Charina Knutson, doktor i arkeologi vid Linnéuniversitet.
2007 antog Sverige FN:s urfolksdeklaration, men än i dag, nästan 20 år senare, lever vi inte upp till ett av kraven i den, nämligen att urfolk ska involveras i frågor som rör deras kulturarv. När det till exempel ska byggas en ny väg eller anläggas en vindkraftspark på en plats som har varit en traditionell betesplats för renar eller där det har legat kåtor sedan lång tid tillbaka så brukar sällan samerna rådfrågas, enligt Knutson.
– I den här processen frågar inte Länsstyrelsen efter samisk medverkan eller konsultation. De får, men det finns inte inskrivet att de ska göra det och då gör man det oftast inte, säger hon till Kulturnytt i P1.
Kan lära av Norge och Kanada
Charina Knutson menar också att Sverige har mycket att lära av andra länder som till exempel Norge eller Kanada. I Norge har staten delegerat ansvaret för samiska fornlämningar till Sametinget vilket innebär att Sametinget har egna arkeologer och att det är de själva som beslutar om en fornlämning kan tas bort.
– I Sverige finns en skepsis mot att sätta ”etniska etiketter” på fornlämningar. I Norge har de löst det. Man har kommit överens om att om fornlämningen är av en viss typ och har en viss ålder, då är det Sametinget som har ansvaret. Det är en respektfull diskussion, ingen konfliktfråga, säger Charina Knutson i ett pressmeddelande.
Även i provinsen British Columbia i Kanada, där det finns över 200 olika urfolk, så är urfolken mycket mer involverade i processen. Till exempel finns det en lag där som säger att urfolk måste konsulteras när det ska göras en utgrävning i deras områden. Många urfolk har dessutom egna konsulter och arkeologiska firmor.
– Man har genom lagstiftning försäkrat sig om att arkeologer och urfolk pratar med varandra. Det är fullt möjligt där och borde vara möjligt även i Sverige. Flera jag pratade med i British Columbia tyckte det var konstigt att arkeologer i Sverige inte behöver konsultera urfolk, säger Charina Knutson.
Rikare förståelse
Värdet i att involvera urfolken ligger inte bara i i att det är en fråga om respekt utan också att vi kan få en rikare förståelse för platsen.
–Om det bara är arkeologer som åker ut i ett samiskt landskap och dokumenterar det arkeologer ser så får man bara halva berättelsen. Minst lika mycket kunskap finns hos de som är experter på det här landskapet, nämligen samerna själva, säger hon till Kulturnytt.
