Uppvärmningen i Arktis går fyra gånger snabbare än i resten av världen. Det här leder till stora konsekvenser för hela landskapet och naturlivet.
– Förändringar i växtligheten är en tidig varningssignal på att hela ekosystemet kommer förändras med följdverkningar för djurliv, mänskligheten och jordklotets naturliga förmåga att lagra kol, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
En av de största förändringarna i det arktiska landskapet är att kalfjällen och fjällängarna kommer att ändra utseende. Vissa växter, som gynnas av värmen kommer att ta mer plats, medan andra kommer att konkurreras ut. I studien har man jämfört de biologiska förändringarna på över 2000 försöksytor under 40 år och sett att på 60 procent av ytorna så har det antingen dykt upp nya artier, eller så har befintliga arter försvunnit.
– Det finns många faktorer som avgör hur växtlivet förändras på en viss plats, som hur blött det är i marken, eller hur mycket det blåser. Detta påverkar mikroklimatet som växterna upplever. Generellt ser vi att buskar gynnas av en längre växtsäsong, de stjäl helt enkelt solljuset från arter med lågt växtsätt, säger Robert Björk, som forskar om Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet.
Exempel på arter som skulle kunna gynnas av det varmare klimatet är vintergröna växter som lingon, kråkbär och lövfällande videbuskar. Det finns också många växter som normalt sett inte trivs i Arktis kalla klimat men som nu med klimatförändringarna kan komma att etablera sig, vilket kan leda till ökad biologisk mångfald på vissa platser. Men forskarna ser också en stor risk att många arter slås ut.
– Där buskarna tar över kommer den biologiska mångfalden minska, och då är frågan vart de utkonkurrerade arterna ska ta vägen. Det finns inga kallare trakter än Arktis, det kan bli så att vissa arter helt försvinner från stora områden, säger Anne Bjorkman.
Att buskarna breder ut sig riskerar också att leda till att klimatförändringarna accelererar ytterligare. Större buskar absorberar nämligen mer solljus än dagens växtlighet vilket gör att uppvärmningen förstärks.
Rennäring och turism
På sikt ser man också stora risker för såväl rennäringen som turismen.
– Rennäringen kan inte ha samma betesområden i dalarna som idag, kanske kan de hitta nya på kalfjället. Sedan kommer turismen att påverkas när fjällbjörkar och buskar tar över på kalfjällen och ängarna med fina örter försvinner. Och det blir svårt att få tag i drickbart vatten när glaciärerna och de sena snöfälten smälter bort, säger Robert Björk.
Även i Sverige påverkas fjällvärlden av klimatförändringarna. Exakt hur är än så länge svårt att säga, men forskarna är i alla fall eniga om att arealen av kalfjäll kommer att minska inom de närmaste 50-100 åren.
– Vi är mitt i klimatförändringarna och kommer nå vissa trösklar då floran förändras radikalt, men vi vet inte när det sker. Eller hur det sker, säger Anne Bjorkman.
