Utbyggnaden av förnybar energi i länder med begränsad demokrati har många gånger lett till att människorättsförsvarare utsatts för hot och våld. Det visar en ny rapport från Swedwatch.
För att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader behöver den förnyelsebara energin tredubblas till år 2030 och år 2050 behöver 90 procent av all energi komma från förnyelsebara energikällor. Redan nu sker en kraftig expansion, inte minst i fattigare länder som Moçambique, Honduras, Brasilien och Filippinerna.
Men utbyggnaden av energikällor kräver också att stora landområden tas i anspråk vilket gör att de ofta hamnar på kollisionskurs med lokalbefolkningar visar en ny rapport från Swedwatch.
I dag produceras hälften av all vindenergi i världen och två tredjedelar av solenergin i länder med begränsade demokratiska rättigheter. Det gör att risken för att människorättsförsvarare ska utsättas för trakasserier, förföljelse och till och med dödligt våld ökar.
”Falska löften om ett bättre liv”
I rapporten har Swedwatch intervjuat civilsamhällesorganisationer i de tidigare nämnda länderna och sett ett antal exempel på det här. En av de som intervjuas är Anabela Lemos från Justiça Ambiental som berättar om den planerade megadammen Mphanda Nkuwa vid Zambezifloden i Moçambique.
– Företagen bakom projektet måste respektera samhällens rättigheter och inte bidra till att förvärra ojämlikhet och förtryck. Människor har rätt att säga ja eller nej till detta projekt, men de har inte blivit tillfrågade. Och för att kunna besvara frågan behöver de ha tillgång till all relevant information, inklusive gällande påverkan på deras mark, försörjning och kultur, men istället får de bara höra falska löften om ett ”bättre liv”, säger hon.
I Moçambique har de som motsatt sig dammprojektet inte bara förhindrats från att delta i beslutsprocessen utan också fått ta emot hot. Ett annat exempel är på Filippinerna där Tumandukfolket, som motsatt sig ett annat dammprojekt, fått sina hem förstörda av militären och det kommer även rapporter om att några har blivit mördade.
Starkare juridiskt skydd
Afrikagrupperna, som också varit delaktiga i rapporten, betonar att en rättvis och hållbar omställning även kräver starkare juridiskt skydd för försvarare av miljö och mänskliga rättigheter.
– Rapporten ger tydliga exempel på att det nuvarande systemet med självreglering och frivilliga riktlinjer för företag att respektera mänskliga rättigheter inte är tillräckligt. Det behövs internationellt bindande regler med robusta mekanismer för ansvarutkrävande när företags verksamheter leder till kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Boel Johnsson, policyrådgivare kring mänskliga rättigheter på Afrikagrupperna och fortsätter:
– ”Gröna” utvinningsprojekt inom ramen för dagens ekonomiska system befäster en ordning där vissa människor och områden exploateras, med fruktansvärda konsekvenser som följd. Det spelar ingen roll om det handlar om en vindpark, en megadamm eller en kolgruva: när mark och naturresurser exploateras på bekostnad av lokalbefolkningars försörjning och levnadsmiljö ökar ojämlikheterna. Kvinnor, som ofta bär huvudansvaret för hushållets matförsörjning och resurshantering, drabbas allra hårdast. Energin som framställs exporteras ofta och vinsterna hamnar oftast i fickorna på de gigantiska företagen.
Swedwatch lyfter tre krav i rapporten:
- Bättre skydd för människorätts- och miljöförsvarare
- Ökat företagsansvar och tillbörlig aktsamhet
- Inkluderande konsultationer med lokala aktörer
– Om man inte agerar omedelbart riskerar den snabba expansionen av förnyelsebar energi att upprepa samma övergrepp på mänskliga rättigheter som vi har sett inom gruvindustrin och jordbruksindustrin, snarare än att främja en rättvis energiomställning, säger Alice Blondel, chef på Swedwatch.
