
Regeringens vårbudget som presenterades i dag får blandad kritik. Röda korset noterar flera positiva nyheter, men flera av de stora fackförbunden och miljöorganisationerna är kritiska.
– Tidöregeringen väljer att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace, i en kommentar.
I morse presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens vårändringsbudget där de skjuter till olika satsningar till den ordinarie budgeten som lades i höstas. Det som fått mest uppmärksamhet är satsningen på ROT-avdraget som utgör 4,35 miljarder av de totalt 11,5 miljarder som läggs på nya satsningar. Syftet med ROT-avdraget är enligt regeringen att öka efterfrågan i byggbranschen och stimulera ekonomin. Kritikerna menar dock att det här är en satsning som främst gynnar de som har det gott ställt.
– Det är en tondöv budget i en svår ekonomisk tid och i ett osäkert omvärldsläge. I stället för att stötta barnfamiljer så satsar regeringen på ROT-avdrag för höginkomsttagare. Det är ett hån mot alla som har det tufft att få ihop ekonomin, säger Anders Österberg (S), tf. Finansborgarråd i Stockholms stad.
”Viktiga satsningar på psykisk hälsa”
Andra poster som får ökat stöd är bland annat kriminalvården, den psykiatriska vården och vägunderhållet. Röda korset menar att det är positivt och välbehövligt med satsningarna på att motverka psykisk ohälsa och att stärka tillgängligheten till hälso- och sjukvård. Men de menar också att regeringen borde göra mer för att stötta de mest utsatta i samhället.
– Det är viktiga satsningar regeringen gör på psykisk hälsa. Däremot behöver alla grupper få ökad tillgänglighet till vård och hälsa, särskilt de med störst behov, eller de som annars riskerar att inte fångas upp av samhällets skyddsnät. För Röda Korset är arbetet mot social utsatthet också del av arbetet med beredskap. Tillit och samhörighet är avgörande för att stärka samhället innan krisen sker. Det är en lärdom inte minst från covid-pandemin, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

Regeringen har tidigare sänkt andelen av den svenska BNP:n som går till bistånd, i den nya budgeten syns dock inga nya nedskärningar på biståndet – något som Röda korset menar är positivt, inte minst sedan USA valt att strypa nästan all finansiering till biståndsorganet USAID.
– Det är av stor betydelse att biståndet nu och framöver inte drabbas av ytterligare nedskärningar. I skuggan av USA:s beslut och det enorma lidande det orsakat skulle budgetposten snarare behöva öka. I en tid av ökad global osäkerhet är ett starkt bistånd avgörande för att möta akuta behov och stödja långsiktigt arbete på några av världens mest sårbara platser, säger Ulrika Modéer.
”Blundar för verkligheten”
När det gäller klimat och miljö görs inga nya stora satsningar, något som kritiseras av flera miljöorganisationer, bland annat Greenpeace.
– Trots de allt högre alarmsignalerna om klimatkrisen och dess effekter så väljer Tidöregeringen att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten. Det är ett hån mot kommande generationer och bör vara en väckarklocka gentemot oppositionen som kommer att behöva öka klimatambitionerna kraftigt vid ett maktskifte efter nästa val för att städa upp efter fyra förlorade år av klimatförnekelsepolitik från Tidöregeringen, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace.
Även Greenpeace är kritiska till den stora satsningen på ROT-avdrag och menar att om en sådan satsning ska göras så borde man rikta in den på sådant som minskar hushållens energibehov.
I dagarna presenterade även regeringens egna myndighet, Naturvårdsverket, nyheten att Sverige inte ser ut att nå något av de uppsatta klimatmålen till 2030, 2040 eller 2045.
2030-sekretariatet, som samlar aktörer som är centrala för transportsektorns omställning, delar den här bilden och menar att vårbudgeten inte förändrar något.
”Ökat ROT leder till mer byggande, ensidigt fokus på vägunderhåll till mer biltrafik och satsningarna som minskar klimatpåverkan är inte i paritet med detta”, skriver 2030-sekretariatets vd Mattias Goldmann i en analys på Miljö & utveckling.
Under en livesändning passar han också på att skicka en känga till Trafikverket för att de inte krävt mer resurser för att laga järnvägen. Goldmann konstaterar också att det inte görs så stora satsningar på försvaret i den här budgeten, men att de kommer att komma under de närmaste åren och att många av dessa är klimatskadliga. Men han lyfter också att en del av satsningarna på försvaret skulle kunna gynna infrastrukturen, till exempel inlandsbanan och tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo.
Mer pengar på fossila bränslen än på miljö
Ytterligare kritik hörs från Naturskyddsföreningen vars ordförande Beatrice Rindevall skriver att ”i en miljökris som hotar livsmedel, skog, hälsa och infrastruktur är det absurt hur regeringen lägger mer pengar på fossila subventioner än på miljöbudgeten. Idag läggs 23,7 miljarder av våra skattepengar varje år på att subventionera användning av fossila bränslen. Det är över 4 miljarder kronor mer än hela miljöbudgeten.”
Bland fackförbunden så är både Vision, TCO, Vårdförbundet och Kommunal kritiska. Kommunal menar att ”regeringen sviker välfärden och lämnar hushållen att klara sig själva”, TCO tycker att förstärkt ROT-avdrag är ”bortkastade pengar” och Vårdförbundet anser att de 500 miljoner extra som ges till psykiatrin är långt ifrån tillräckligt för att täcka behoven.
Texten har uppdaterats 2025-04-15 kl 15:38 med kommentarer från 2030-sekretariatet och Naturskyddsföreningen.
Alla nya satsningar i vårbudgeten
4,35 miljarder – Förstärkt ROT-avdrag
500 miljoner – Kriminalvården
500 miljoner – Psykiatrisk vård
500 miljoner – Vägunderhåll
407 miljoner – Yrkeshögskolan
357 miljoner – Motverka ungdomars brott
302 miljoner – Yrkesvux – regionalt
300 miljoner – Säkerhet i skolor
160 miljoner – Bostadsbyggande i norr
96 miljoner – Hybridhot
82 miljoner – Inställda digitala prov
71 miljoner – Sjöfartsverket
60 miljoner – Arbetsförmedlingen
56 miljoner – Höjning A-kassan
30 miljoner – Lantmäteriet
4 miljoner – Explosiva varor
Sammanlagt innehåller vårändringsbudgeten satsningar på 11,5 miljarder kronor. Förutom ovanstående punkter ingår andra kostnadsökningar.