Inte sedan 1930-talet har de ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i Sverige varit så stora som de senaste tio åren. Men det finns tecken som tyder på att utvecklingen är på väg att vända och att storstädernas dominans avtar till förmån för vissa glesbefolkade regioner. Det visar en ny SNS-rapport.
Runt år 1980 var den ekonomiska skillnaderna mellan olika regioner i Sverige som minst. Sedan dess har skillnaderna mellan storstadsregioner och andra regioner stadigt ökat – fram till 2015 ungefär. Vad man har kunnat se de senaste åren är att vissa regioner, särskilt sådana med värdefulla naturresurser, har vuxit snabbt. Forskarna pekar på flera anledningar till detta: dels den gröna omställningen men även digitalisering, distansarbete och förändrade flyttmönster tror de har bidragit till utvecklingen.
– Storstäderna är inte lika entydigt Sveriges ekonomiska draglok längre. Sedan 2015 har de tre storstadsregionernas andel av Sveriges BNP legat still. Däremot har Norrbotten gått från en mittenplats till en andraplats i termer av regionalt BNP, så kallad bruttoregionprodukt, per capita, under de senaste två decennierna, konstaterar Kerstin Enflo, en av rapportens tre författare, i ett pressmeddelande.
Ökad efterfrågan på naturresurser
Enligt studien är det inte i första hand politiska åtgärder som ligger bakom förändringen. Istället pekar de på globala faktorer som sätter sina spår även i Sverige.
– Den positiva ekonomiska utvecklingen i delar av landet som tidigare präglades av utflyttning och svårigheter att hänga med ekonomiskt beror på ökad europeisk och global efterfrågan på naturresurser och svenska produkter, inte på traditionell regionalpolitik, kommenterar Martin Henning, en av studiens författare.
Författarna pekar också på att människor liv och arbete inte längre är bundna till en enda fysisk plats, så som nästan alltid var fallet förr. En tydlig skillnad inträffade under pandemiåret 2020 då allt fler valde att börja jobba på distans och ibland från en annan ort än den man normalt sett bodde på. ”Detta förändrar också de regionala förutsättningarna för det svenska kommunbaserade skattesystemet, som utgår från att man skattar där man bor. Men var bor man egentligen, och var ska skatten komma de kommunala budgetarna tillgodo? Det kan komma att bli mycket mer oklart tack vare, eller på grund av, arbetslivets förändring”, skriver man i rapporten.
Ändrat skattesystem
Utifrån detta föreslår forskarna att det svenska skattesystemet görs om för att dels återspegla de lokala resursernas bidrag till den nationella produktiviteten, och dels anpassas efter det faktum att människor är mer rörliga.
– I takt med att ”gröna industrisatsningar” växer i betydelse finns det goda skäl att diskutera om den befintliga svenska skattemodellen och skatteutjämningssystemet kan förändras för att bättre avspegla de regionala resursernas bidrag till Sveriges ekonomi, säger Hans Westlund, rapportens tredje författare.
Om författarna:
Kerstin Enflo är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
Martin Henning är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Hans Westlund är professor i urbana och regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan och professor i entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
