Djurskyddsbrister sekretessbeläggs allt oftare, något som gör det svårt att granska djurskyddet i de svenska djurfabrikerna. Det menar Djurens rätt som i en ny rapport även kommer med förslag på åtgärder.
Varje år slaktas omkring 100 miljoner kycklingar i Sverige. I samband med transport och salt sker ofta misstag som leder till ännu mer lidande, men på grund av sekretess har det blivit svårare att se exakt vad som är orsaken till bristerna. Djurens rätt har begärt ut kontrollrapporter under åren 2021 till 2023 och sett att man har gått från att främst sekretessbelägga namn och adresser till till att dölja vilka djurskyddsbrister som upptäcks.
– Många djurskyddsbrister sker i det dolda då det är omöjligt för myndigheter att kontrollera djurskyddet på individnivå, och det är därför mycket problematiskt att det har blivit allt svårare att ens få tillgång till det som upptäcks. Det finns ett stort samhällsintresse för djurskydd, och det som upptäcks på slakterier har också ett konsumentintresse, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt i ett pressmeddelande.
Skållas levande
Upptäckten har skett i samband med arbetet med rapporten Kycklingfabrikerna – Tre års granskning av Sveriges största kycklingslakterier. Rapporten visar också att av 471 kontrollrapporter som tagits fram under tre år så visade hela 399 stycken, 86 procent, på djurskyddsbrister. En av de vanligaste bristerna man har upptäckt är kycklingar som inte varit ordentligt avlivade och att det därmed finns risk för att de har skållats levande. Andra kända brister är till exempel kycklingar som transporterats med huvudena klämda i transportburarna och värmestress och syrebrist under transporten. De här bristerna har upptäckts under 2021 och 2022, under 2023 har man på grund av sekretessen inte kunnat se orsakerna till bristerna. De har då bara kategoriserats som transportbrister eller slaktbrister.
Behövs ett omtag
Djurens rätt konstaterar att bristerna visserligen har minskat något under de här tre åren, men från extremt höga nivåer. En del av minskningen menar de också kan bero på att fler kontrollrapporter skrivs av Livsmedelsverket vid extrainsatta djurskyddskontroller, där färre brister generellt hittas.
– Det är redan svårt för allmänheten att få se vad som pågår bakom djurfabrikernas stängda dörrar, att myndigheterna nu blir allt mer restriktiva med att lämna ut information om djurskyddsbrister är oerhört allvarligt. Regeringen behöver omgående ta tag i att förtydliga sekretesslagen, säger Camilla Bergvall.
Djurens rätt kommer också med en lista på politiska förslag för att minska lidandet i kycklingindustrin:
- Förbjud avel av snabb tillväxt och främja avel av mer hälsosamma hybrider av kycklingar. Detta genom ett förtydligande i djurskyddslagstiftningen, likt vad som redan gjorts för rasen Belgian blue när det gäller nötdjur.
- Sänk beläggningsgraden till 11 kilo per kvadratmeter till år 2030, med en övergångsperiod där 30 kilo per kvadratmeter blir en ny miniminivå från och med 2026.
- Främja uppdateringen av en mer progressiv EU-lagstiftning för djurtransporter gällande transportburars utrymmen, individuell kontroll av lämplighet för transport och förkortad transportid.
- Sätt ett slutdatum för användandet av elbadsbedövning och främja förbättring av andra bedövningsmetoder, förslagsvis till år 2027.
- Tydliggör lagstiftningen genom att ge undantag för sekretess gällande djurskyddsärenden som har konsumentintresse.
