Antalet som får en könsdysforidiagnos ökar, och transpersoner som grupp är mer socioekonomiskt utsatta jämfört med andra. Det är några av resultaten i en ny rapport som sammanställts av bland annat forskare från Stockholms universitet.
– Det här är den första heltäckande studien på socioekonomiska förhållanden bland de som fått könsbekräftande vård i Sverige, säger Martin Kolk, en av författarna och forskare vid Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), i ett pressmeddelande.
I studien har forskarna analyserat hur könsdysforidiagnoser relaterar till utbildning, geografi, civilstånd och inkomst, samt jämfört olika åldrar och årskullar. Resultatet är att oavsett vilken åldersgrupp och tidsperiod man jämför så har transpersoner en svagare ekonomi jämfört med cispersoner.
– Det är en mycket liten och ekonomiskt sårbar grupp, säger Emma von Essen, forskare vid Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet, som leder forskargruppen.
Som exempel nämner forskarna i studien att transpersoner under den senast mätta perioden (2013-2020) i åldern 30-65 år tjänade i genomsnitt 40-70 procent mindre än cispersoner i samma ålder och bland yngre personer är skillnaden ännu större. Dessutom har transpersoner överlag en kortare utbildning än cispersoner, vilket står i kontrast mot fördomen om att transpersoner är särskilt vanliga inom universitetsmiljön, konstaterar forskarna.
Studien visar även att det är betydligt vanligare att transpersoner bor i storstadsområden, även om den här skillnaden har minskat något över tid.
Könsdysforidiagnoser har ökat
Forskarna har även analyserat hur vanligt det är med könsdysforidiagnoser och juridiskt könsbyte.
– Antalet som får en könsdysforidiagnos har ökat, men från en väldigt låg nivå. Under de senaste åren har vi sett en ökning av antalet transmän, medan det tidigare varit flest transkvinnor, säger Martin Kolk.
2020 hade 0,07 % av Sveriges befolkning fått en könsdysforidiagnos, medan 0,03 % hade genomfört ett juridiskt könsbyte. Forskarna ser en kraftig ökning från 2010 och fram till 2018 då antalet könsdysforidiagnoser nådde en topp, därefter har det sjunkit något.
Under hela tidsperioden 1973-2020 fick totalt 4140 transmän och 3164 transkvinnor en könsdysforidiagnos. Antalet som genomgick ett könsbyte var 1537 transmän och 1422 transkvinnor.
Så gjordes studien
Studien bygger på svenska registerdata och omfattar hela befolkningen från år 1973 till 2020. Forskarna har analyserat könsdysforidiagnoser i hälso- och sjukvården samt juridiska könsbyten. Data kommer från Socialstyrelsen, Skatteverket och SCB. Eftersom studien baseras på registerdata fångar den endast de som sökt vård eller genomfört juridiskt könsbyte och inkluderar därmed inte alla transpersoner i Sverige.
Studien är ett samarbete mellan SOFI, SUDA, Uppsala universitet och University of Liverpool.
