Sextio procent av Sveriges unga samer har upplevt rasism eller diskriminering på grund av att de är samer. Dessutom har en fjärdedel blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna, vilket är betydligt högre jämfört med andra unga i Sverige. Det här visar en ny rapport som tagits fram av forskare i vid Umeå universitet.
”Det är hemskt och magiskt samtidigt: en rapport om unga samers hälsa” är den första större kartläggningen av unga samers situation på 15 år. Den har gjorts i samarbete mellan Umeå universitet och den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra och bygger på intervjuer, webbenkäter samt den nationella folkhälsoenkäten Samisk Hälsa på Lika Villkor.
Dubbelt så vanligt med självmordsförsök
Rapporten visar att den samiska identiteten spelar en stor roll för unga samer, men att det kan ha både positiva och negativa effekter. Bland det positiva lyfts att många unga samer är stolta över sin kultur. Tre fjärdedelar anser också att de har ett gott psykiskt välbefinnande – vilket motsvarar siffrorna för andra unga i Sverige.
Inom gruppen ”unga samiska kvinnor” är det dock färre som rapporterar att de har en bra allmän hälsa än bland unga kvinnor generellt, andelen som har fått en depressionsdiagnos är också högre i den här gruppen och dessutom är självmordsförsök dubbelt så vanligt (18,4 procent respektive 9,9 procent).
”Väldigt oroande”
Rapporten visar även att en fjärdedel av de unga samerna upplever att de har blivit behandlade på ett kränkande vis på grund av den egna etniciteten under de senaste tre månaderna.
– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger Jon Petter Stoor, psykolog och forskare vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
I rapporten har även deltagarna fått komma med förslag på saker som kan förbättra situationen. Här lyfts bland annat att det omgivande samhället behöver arbeta mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering mot unga samer, och stärka sina kunskaper om samer.
– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.
Det är hemskt och magiskt samtidigt: En rapport om unga samers hälsa
- Rapporten bygger på kvalitativa data insamlade 2024 och kvantitativa data insamlade 2021.
- Totalt deltog 15 unga samer i intervjuer(15–30 år), 16 i webbenkäter (15–30 år), och 364 i en befolkningsbaserad folkhälsoenkät (18–29 år).
- Ytterligare några resultat:
- Unga samer var mindre ofta stillasittande mer än 10 timmar dagligen (24,6 procent respektive 35,2 procent) jämfört med andra unga i Sverige, men hade annars mindre sunda levnadsvanor (åt mindre ofta grönsaker/rotfrukter och snusade mer) samt var mer ofta överviktiga.
- De allra flesta unga samer har någon att anförtro sig åt (84,4 procent) eller be om hjälp från om de behöver detta (95,8 procent). Dessa andelar skiljer sig inte från andra unga i Sverige.
- Unga samer har oftare än andra unga i Sverige svårigheter att klara sina löpande utgifter(23,7 procent respektive 17,8 procent).
- Endast 11 procent av de unga samerna upplevde att vårdpersonalen vid deras senaste besök hade tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge bra vård, och var tionde ung same har avstått från att berätta om sin samiska identitet i ett vårdmöte, trots att de själva upplevt att det haft betydelse för att bedömningen ska bli rätt.
