I veckans nummer har vi träffat författaren Anita Goldman som är aktuell med en ny bok, Det vilda hoppets geografi. I boken tar hon oss med på en resa genom historien och hur människan har sett på den vilda naturen i olika tider. Hon visar också hur människan under de senaste århundradena har exploaterat naturen som en del i det moderna projektet.
– Det som har förvånat mig mest under arbetet med boken är hur genomgripande och programmatisk aggressionen mot naturen är. Ända från Descartes som formulerar en slags krigsförklaring mot naturen, eller i alla fall förklarar att den är död materia som vi ska kontrollera, och fram till våra dagar. Och jag tror att många inte riktigt har koll på det, många tänker nog att det moderna projektet i grunden är något fantastiskt men att det har blivit några fel som vi måste rätta till nu, säger hon till LFT.
Läs en lång intervju med Anita Goldman här.
Fröbibliotek och invasiva arter
I Borås kan man snart inte bara låna böcker på biblioteket utan också fröer.
– Vi vet att det finns ett starkt odlingsintresse, vi vill stödja det och också fånga dem som kanske inte visste att de var sugna på odling. När de går till biblioteket för att låna en thriller eller barnbok får de med sig lite frön hem också, säger Anton Spets, stadsträdgårdsmästare i Borås och en av de som ligger bakom satsningen.
Något som är mindre trevligt är att det är allt fler invasiva arter som bedöms utgöra en stor risk för den biologiska mångfalden. Det är Artdatabanken vid SLU som har kartlagt de invasiva arterna och kommit fram till att 451 stycken utgör en hög eller mycket hög risk.
– Det är lite skrämmande att vi har fått så pass många fler arter som kan skapa problem sedan sist, det går väldigt fort, säger Mora Aronsson, metodansvarig för riskklassificeringen på SLU Artdatabanken
Diskriminering mot samer
Sextio procent av Sveriges unga samer säger i en undersökning att de har upplevt diskriminering och rasism på grund av att de är samer. Dessutom är den psykiska ohälsan hög hos unga samiska kvinnor. 18,4 procent av de unga samiska kvinnorna har försökt ta livet av sig, vilket är nästan dubbelt så högt som bland andra unga kvinnor.
– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger Jon Petter Stoor, psykolog och forskare vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
I rapporten har även deltagarna fått komma med förslag på saker som kan förbättra situationen. Här lyfts bland annat att det omgivande samhället behöver arbeta mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering mot unga samer, och stärka sina kunskaper om samer.
– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.
Få kvinnor på Wikipedia
Vi skriver också om att det är få kvinnor på Wikipedia, både som redigerar artiklarna och som blir omskrivna.
Núrian Ferran-Ferrer vid Barcelonas universitet lyfter tre tänkbara orsaker till könsgapet:
1. Kvinnor skriver mindre för att de har ont om tid.
2. Ojämlikheten på Wikipedia reflekterar ojämlikheten i samhället.
3. Wikipedias kultur, policies och maktstrukturer premierar etablerade redaktörer (som mestadels är män) och skapar en ovälkomnande miljö för nykomlingar, i synnerhet kvinnor.
Detta, och mycket mer, kan du läsa om veckans LFT.
Trevlig läsning och helg!
