USA:s president Donald Trump har beslutat att ta bort skydd från stora havsområden, där olje- och gasutvinning nu riskerar att tillåtas. Det har fått flera miljöorganisationer att stämma honom, något de har gjort förut och lyckats med.
En av de sista åtgärder som Joe Biden gjorde som president var att skydda vattenområden utanför Alaskas kust, Atlanten, Stilla havet och den östra delen av Mexikanska golfen. Miljöorganisationer menar att skyddet av den östra Mexikanska golfen har haft brett stöd, även från republikaner i Florida. Nu varnar de för att borrning till havs hotar både marina ekosystem och kustnära samhällen. Trots detta försöker Trump nu ta bort skydden och öppna dörren för mer oljeutvinning.
Enligt amerikansk lag kan en president införa permanenta skyddszoner, men inte avskaffa tidigare presidenters beslut om dessa. Det gjorde att Arktis och delar av Atlanten, som Barack Obama under sin presidentperiod hade skyddat, inte kunde upphävas av Trump under hans första mandatperiod eftersom hans försök stoppades av en federal domstol.
En rad miljöorganisationer, däribland Sierra Club, NRDC och Defenders of Wildlife, har nu stämt den före detta presidenten för hans försök att omvandla skyddade havsområden till zoner för oljeutvinning.
– Vi besegrade Trump första gången han försökte dra tillbaka skydden och offra mer av våra vatten till oljeindustrin. Vi tar detta missbruk av lagen till domstol igen, säger Steve Mashuda, chefsadvokat på organisationen Earthjustice, i ett pressmeddelande.
Trump vill borra
Många amerikaner är oförstående inför Trumps fixering vid att borra efter olja. USA är redan världens största producent av olja och gas.
Men de här strävanden från Trump-administrationen är inget nytt. Under förra mandatperioden tog Trump det kontroversiella besluten dra sig ur Parisavtalet 2017. Trump menade att avtalet var orättvist mot USA och skadligt för landets ekonomi. Detta beslut mötte hård kritik från både miljöorganisationer och internationella ledare, eftersom USA är en av världens största utsläppsland.
Nu vill han göra samma sak, men det kommer att ta uppemot ett år för USA att lämna avtalet formellt på grund av olika regler som styrs av FN:s ramverk, rapporterar TT.
Trumps kamp mot klimatet och miljön
Trump-administrationen avskaffade Clean Power Plan, en policy som infördes under Obama-administrationen för att minska koldioxidutsläppen från kraftverk. Istället infördes Affordable Clean Energy Rule, som ger delstater och energibolag större flexibilitet att själva bestämma hur de ska minska utsläppen. Kritiker menar att den nya regeln är betydligt mindre effektiv och ger företagen möjlighet att fortsätta använda fossila bränslen utan större begränsningar.
Trump-administrationen öppnade flera tidigare skyddade naturreservat för olje- och gasutvinning, inklusive Arctic National Wildlife Refuge (ANWR) i Alaska. Detta område är hem åt unik flora och fauna, och dess öppnande för borrning har mött starkt motstånd från miljöorganisationer och ursprungsbefolkningar. Trump-administrationen hävdade att utvinningen skulle skapa jobb och stärka energisäkerheten, men kritiker varnade för irreversibla miljöskador.
Trump-administrationen slog till mot regler som begränsar utsläppen av metan, en kraftfull växthusgas som läcker ut vid olje- och gasutvinning. De nya reglerna innebar att bolag inte längre behövde övervaka och reparera metanläckor i samma utsträckning som tidigare.
Trump-administrationen genomförde stora nedskärningar i miljömyndigheten Environmental Protection Agency (EPA). Budgeten minskade med nästan 30 procent och många program som syftade till att skydda luft- och vattenkvalitet skars ner eller lades ner. Dessutom minskades EPA:s befogenheter att reglera utsläpp och miljöskador, vilket gav industrin större frihet att verka utan strikta miljökrav.
Trump-administrationen ändrade Endangered Species Act, en lag som skyddar utrotningshotade djur och växter. De nya reglerna gjorde det svårare att lista nya arter som hotade och tillät ekonomiska överväganden att spela en större roll i beslutsprocessen.
Trump-administrationen återinförde användningen av vissa bekämpningsmedel som innehåller klorpyrifos, en kemikalie som har kopplats till hjärnskador hos barn. EPA hade tidigare beslutat att förbjuda kemikalien, men under Trump fick den återigen användas i jordbruket. Detta beslut mötte stark kritik från hälsovetare och miljöorganisationer.
Trump-administrationen slog till mot Obama-administrationens strikta regler för bilutsläpp, som syftade till att minska koldioxidutsläppen från fordon. De nya reglerna, kallade Safer Affordable Fuel-Efficient (SAFE) Vehicles Rule, innebar att biltillverkare inte längre behövde nå lika ambitiösa utsläppsmål.
Trump-administrationen öppnade stora delar av federal mark för gruvdrift, inklusive områden som tidigare varit skyddade på grund av sin natur- och kulturvärde. Ett exempel är Bears Ears National Monument i Utah, där skyddet minskades kraftigt för att tillåta gruvdrift och oljeutvinning.
Trump-administrationen införde policyändringar som minskade skyddet för nationella parker och andra skyddade områden. Till exempel tilläts fler kommersiella aktiviteter, som oljeutvinning och gruvdrift, i dessa områden. Dessutom minskades budgeten för underhåll och bevarande av parkerna, vilket ledde till försämringar i deras skick.
Sammanställt av AI