Klyftorna växer mellan de som styr och de som arbetar. Enligt en ny rapport från LO-ekonomerna har en vd för ett storbolag 71 gånger så hög lön än en industriarbetare. Det är högsta skillnaden någonsin.
Trots ständiga varningar från näringslivets toppar och våra folkvalda politiker om att det inte går att öka lönerna på grund av inflationshotet och minskad konkurrenskraft, har det inte stoppat dem själva från att tjäna mer. I rapporten Makteliten – i raketfart från verkligheten har lönerna från 1950-talet fram till 2023 jämförts. Syftet har varit att är att synliggöra skillnaderna i inkomst för vanliga löntagare och
eliten.
1950 motsvarade den genomsnittliga inkomsten för vd:ar och storbolagens chefer ungefär 26 industriarbetarlöner. År 1980 var skillnaderna som lägst och motsvarade drygt 9 industriarbetarlöner. 2019 var den genomsnittliga inkomsten i den ekonomiska eliten 60 gånger en industriarbetarlön, men efter covid hände någonting. Bara fyra år senare, 2023, var skillnaden hela 71 gånger för vd:ar på de 50 största svenska storbolagen.
Frikopplade
– Det här är en grupp av människor som är helt frikopplade från vardagen för vanligt folk. De gick helt torrskodda från pandemin och inflationschocken, samtidigt som vanligt folk slet och fortfarande sliter för att få ekonomin att gå ihop, säger Johan Lindholm, ordförande för LO, i ett pressmeddelande.
Apropå det så kallade begränsade löneutrymmet säger han:
– När svenska företagsledare nu hävdar att det inte finns utrymme för tydliga löneökningar för Sveriges arbetare vet vi att de talar med kluven tunga.
Sett till löneökningarna för den här gruppen har den inte drabbats lika hårt som andra grupper i samhället under de senaste årens höga inflation. LO menar att om låg- och medelinkomsttagare fick ta en större del av företagens förtjänster skulle det kunna ge en snabbare återhämtning från lågkonjunkturen.
Byråkraterna
Förutom den ekonomiska eliten har rapporten även gått igenom lönerna för den ”byråkratiska eliten” och den ”demokratiska eliten”. Dessa hade också högre genomsnittliga inkomster än vanliga arbetarlöner.
Rapporten varnar för att ökande inkomstskillnader riskerar att påverka arbetslösheten och den ekonomiska tillväxten för Sverige negativt.
– Sverige måste fungera, och Sverige måste hålla ihop. Om makteliten fortsätter springa ifrån vanligt folk kommer vårt lands splittring fortsätta. Det är allas ansvar att stoppa denna utveckling, säger Johan Lindholm.
Maktelitens inkomster ökar
I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten.
Av de tre grupperna är det framför allt den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag, som har ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetarlönen under de senaste årtiondena.
År 1950 motsvarade den genomsnittliga inkomsten i gruppen 26,1 industriarbetarlöner. År 1980 var gruppens relativinkomster som lägst och motsvarande siffra var då 9,1 industriarbetarlöner.
År 2023 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en genomsnittlig inkomst motsvarande 71,1 industriarbetarlöner – den högsta relativinkomsten som uppmätts i rapportserien om maktelitens inkomster.
År 2019, året före pandemin, motsvarade den genomsnittliga inkomsten i den ekonomiska eliten 60,2 industriarbetarlöner. Sedan pandemin, trots krisåren som följt den, har gapet vidgats med mer än tio industriarbetarlöner.
Den demokratiska eliten, bestående till största delen av folk- och förtroendevalda, hade i genomsnitt en inkomst på motsvarande 6,8 industriarbetarlöner 2023.
Den byråkratiska elitgruppen, högt uppsatta tjänstemän i bland annat offentlig sektor, hade i genomsnitt motsvarande 7,3 industriarbetarlöner i inkomst 2023.
LO