Man vet att risplantans rötter bidrar till metanutsläppen från risodlingar. Nu har svenska och kinesiska forskare löst gåtan hur ett nytt ris kan odlas fram som minskar metanet med uppemot 70 procent.
Ris är en av världens viktigaste grödor men dras med stora utsläpp av metan. I ett samarbete mellan kinesiska och svenska forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har två kemiska föreningar identifierats som påverkar risplantans rötter att producera metan.
Ämnen påverkar i sin tur metanproducerande mikroorganismer som tar upp kolföreningarna som växternas rötter avger till jorden, vilken vanligtvis står i vattendränkt syrefattig miljö.
Det som har varit oklart tidigare är vilka kemiska ämnen det rör sig om. I projektet jämförde forskarna två olika rissorter, en sort var ett tio år gammalt GMO-ris som SLU tagit fram som man visste gav låga utsläpp av metan. Den andra sorten var Nipponbare, som är ett genomsnitts-ris. Det genmodifierade riset visade sig producera mindre metan eftersom rötterna utsöndrade mindre av ämnet fumarat men samtidigt mer av etanol. När forskarna tillsatte ett ämne i jorden som hämmade produktionen av fumarat minskade metanet.
– Det var lite gåtfullt. Vi märkte att jorden i sig innehöll något som minskade metanutsläppen, så vi började tänka att det måste finnas någon form av hämmare som också påverkar skillnaden mellan sorterna, säger Anna Schnürer från SLU, i ett pressmeddelande.
Kraftig växthusgas
Metan är många gånger starkare än koldioxid när det kommer till att bidra till den globala uppvärmningen. Klimatforskare har betonat vikten av att minska metanutsläppen eftersom det är ett av de snabbaste och mest effektiva sättet att bromsa uppvärmningen.
Metanutsläpp som har mänsklig koppling kommer oftast från fossilindustrin, jordbruket och avfallsanläggningar. Här utgör risodling runt 12 procent av de globala metanutsläppen, eller 1,5 procent av de totala växthusgaserna, rapporterar WWF
Korsa rissorter
Som en del i projektet har forskarna på SLU undersökt om de kunde använda traditionell växtförädling för att ta fram ett ris som både ger låga metanutsläpp och hög avkastning. Bland annat testades sorten Heijing5, som klarar nordiska förhållanden, på översvämmade fält vid Fyrisån utanför Uppsala.
Genom att korsa Heijing5 med en högavkastande sort och välja ut avkommor med bra avkastning, låg fumaratproduktion och hög etanolproduktion har de fått fram ett nytt ris. Tester i Kina med det nya riset visade att det gav i genomsnitt 70 procent lägre metanutsläpp än den sort som det förädlats från. Dessutom var skörden hög, i genomsnitt nära 9 ton per hektar, att jämföras med det kinesiska genomsnittet som är cirka 7 ton per hektar, skriver SLU.
– Det är en sak att förädla fram miljövänliga rissorter, men sedan är det viktigt att få ut dem på marknaden och att få bönderna att acceptera dem, säger Anna Schnürer, som arbetar med att registrera riset i Kina och andra länder så det kan marknadsföras till jordbrukare i framtiden.
