Behovet av bostäder har minskat i kalkylerna från Boverket. Trots det behövs drygt 523 000 nya bostäder de närmaste åren för att få bostadsmarknaden i balans. Det är Boverkets som har kommit med nya beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostäder på lång sikt.
Boverket konstaterar i sin nya rapport att det framtida behovet har minskat med ungefär 77 000 bostäder, jämfört med den beräkning som Boverket publicerade för tre år sedan. Orsaken till minskningen beror delvis på att Statistikmyndigheten (SCB) räknar med en lägre befolkningstillväxt än tidigare samtidigt som fler bostäder har färdigställts de senaste åren.
Sverige växer och för att enbart klara av hushållstillväxten och avgående bostäder från bostadsbeståndet behöver det tillkomma 320 300 bostäder under perioden 2024–2033. Till det kommer bostadsunderskottet som 2023 var runt 151 000 bostäder. Dessutom menar Boverket att det måste finnas en marginal på runt en procent som utgör en bostadsreserv för att bostadsmarknaden ska vara välfungerande, vilket motsvarar runt 51 500 bostäder. Sammanlagt ger detta ett behov av runt 523 000 bostäder de kommande tio åren.
– Det är positivt att vi de senaste åren har byggt fler bostäder än hushållstillväxten, men fortfarande har vi ett underskott på bostäder från åren med hög befolkningstillväxt och lågt bostadsbyggande. Det gör att vi fortsatt har grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, vilket i sin tur riskerar leda till trångboddhet och olika sociala problem. Det här riskerar också att hämma hela samhällsekonomin, om företag får svårt att rekrytera arbetskraft på grund av läget på bostadsmarknaden, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket, i ett pressmeddelande.
Men nya bostäder behövs dock inte på alla platser i landet. 90 procent av det totala bostadsbehovet är koncentrerat till tio av landets 60 arbetsmarknadsregioner. Det betyder att närmare hälften av landets regioner inte har något kvantitativt behov av nya bostäder, skriver Boverket.
Ökad inflyttning norra Norrland
Det finns en brasklapp till beräkningarna av behoven, bland annat hur läget kommer att vara i norra Norrland. SCB:s befolkningsprognos har inte beaktat de stora industriinvesteringar som planeras och som kan leda till en ökad inflyttning. Det kan innebära att vissa regioner har ett faktiskt behov av bostadsbyggande som är högre än det som nu är framräknat, menar myndigheten.
– Även om det kanske inte finns något kvantitativt beräknat behov av nya bostäder i vissa regioner så kommer det ändå finnas ett behov av nya bostäder över i princip hela landet. Vi ser till exempel att antalet äldre ökar i landet och för flera av dessa personer kommer det behövas anpassade bostäder som vi kan ordna antingen genom ombyggnad av befintliga bostäder eller genom nybyggnation, säger Magnus Jacobsson, enhetschef på Boverket.
Sociala aspekter
Dock ger inte Boverket någon redogörelse i sina beräkningar för vilken klimatpåverkan som de nya bostäderna kan komma att ha, vad det gäller bland annat koldioxidutsläpp. Däremot nämner myndigheten svårigheterna för unga hushåll att hitta ett ekonomiskt överkomligt boende. Boverket noterar i rapporten att:
”Om inte marknaden kan erbjuda bostäder till priser som dessa hushåll klarar av att betala, kan det behövas andra incitament för att få till dessa bostäder.”
Boverket varnar även för att om dagens och framtidens bostadsbehov inte kan lösas riskerar det att få ”stora negativa effekter såväl för de individer som drabbas som för samhället i stort”.
En havererad bostadssituation kan komma att hindra unga att komma igång med sina vuxenliv och ta sig in på bostadsmarknaden, företag kan få svårt att rekrytera arbetskraft, samt att trångboddhet och olika typer av sociala problem kan bli en följd.
