Så kan fossilfria stadskärnor förbättra hälsan

Miljözon klass 3 heter den zon som ska införas i Stockholms innerstad och som kommer göra delar av staden helt fria från bensin- och dieseltrafik. Det är första gången en sådan här zon införs i Sverige och beslutet grundar sig på forskning från Karolinska institutet.
– Vi har sett negativa hälsoeffekter av luftföroreningar redan på små barn. Dessutom har nytillkomna studier visat att till och med små förbättringar av luftkvalitén är förknippat med förbättrad lungfunktion och minskad risk att drabbas av astma från barndom till tidig vuxenålder, säger Olena Gruzieva, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet till forskning.se.

”Oroväckande”

Sedan 1990-talet pågår ett stort projekt vid Karolinska institutet med 4000 deltagare där man tittar på hur personer födda i mitten av 90-talet påverkas av luftföroreningar. Bland annat har man kunnat se att redan måttligt förhöjda halter av partiklar i inandningsluften leder till försämrad lungfunktion vid sex månaders ålder. Detta kan sedan leda till svåra sjukdomar som astma och KOL längre fram i livet.
– Det är oroväckande att vi ser den här typen av påverkan hos små barn även i en stad som Stockholm, som ur ett internationellt perspektiv ändå har en relativt bra luftmiljö, säger Olena Gruzieva.

Planen var att miljözonen skulle ha införts redan den 1 januari, men på grund av överklaganden har den skjutits upp. Bland annat har delar av näringslivet varit negativa till planerna eftersom de menar att möjligheten för varutransporter att ta sig fram kommer påverkas negativt. Men Olena Gruzieva anser att människors rätt till en ren miljö borde väga tyngre.
– Tidigare studier visar att det inte finns något tröskelvärde, under vilket luftföroreningar inte påverkar hälsan negativt. Därför är det viktigt att få ner luftföroreningarna så mycket som möjligt, säger hon.

Arbetsmiljörisker

Karin Broberg, professor i miljömedicin vid Karolinska institutet, lyfter också fram att det inte bara är boende utan också alla som arbetar i området som påverkas.
– Jag upplever att arbetsmiljöriskerna är lite bortglömda. Många människor tänker att det finns gränsvärden och att vi därför är säkra. Men det kan ta många år innan symptom och sjukdomar upptäcks.

Förutom avgaser från trafiken exponeras många arbetare också för farliga ämnen som används vid ytbehandling av metaller och svetsning. Ett av dem är sexvärt krom, ett ämne som ökar risken för lungcancer även i mycket små mängder. I en undersökning som Karin Broberg och hennes kollegor gjort visade det sig att en av tio arbetstagare exponerades för halter över gränsvärdet för sexvärt krom.
– Men det är viktigt att komma ihåg att sexvärt krom är cancerframkallande även i små mängder. Att hålla sig under gränsvärdet är ingen garanti för att undvika cancer, säger Karin, Broberg.