Modeindustrin står för uppemot tio procent av de globala utsläppen. Kläduthyrning skulle kunna vara ett sätt att få utsläppen att minska, men hittills har det inte gått så bra för kläduthyrningsföretagen. I en ny studie har man undersökt varför och tittat på vilka modeller som kan lyckas.
– Många har kläder hängande i garderoben som sällan eller aldrig används. Uthyrning av kläder kan förlänga användningen av varje plagg och därmed bidra till en mer hållbar konsumtion, säger Frida Lind, biträdande professor på Chalmers och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Tillsammans med tre andra forskare från forskningsinstitutet Rise och Högskolan i Borås har hon granskat nio svenska företag som prövat eller som fortfarande är igång med kläduthyrning. Företagen har delats in i tre olika kategorier: Medlemsskapsmodellen (kunderna bli medlemmar och lånar kläderna under en period), prenumerationsmodellen (man betalar en prenumerationsavgift varje månad och får i utbyte hyra ett visst antal plagg) och individuell uthyrning (nischade företag som hyr ut särskilda typer av kläder, till exempel friluftskläder.
Av de tre modellerna har man sett att det är de nischade företagen som hyr ut särskilda typer av kläder som går bäst. En framgångsfaktor verkar också vara om man har en lokal koppling till ett friluftsområde.
– De verkar ha hittat sin nisch och sett att det finns ett behov där kunden är villig att betala, säger Frida Lind.
Viktigt med samarbeten
Att det är svårare för andra företag att få modellen att gå runt har flera orsaker menar forskarna. En orsak är att varje plagg måste synas innan det kan hyras ut igen vilket tar tid, en annan är att det kostar mycket med lager, logistik och tvätt.
De som arbetar med prenumerationsmodellen vill också gärna få in riskkapital vilket kan ta lång tid.
– Allt detta visar att de här affärsmodellerna behöver tid för att etablera sig på marknaden, säger Frida Lind.
Ytterligare en sak som forskarna har identifierat som värdefullt är om företagen har ett nära samarbete med klädtillverkare och leverantörer. På det sättet kunde de både få information om plaggens kvalitet och få reda på vilka kläder som var mest populära.
– Vår studie kan bli ett viktigt bidrag till modebranschens hållbarhetsomställning, eftersom den visar möjligheterna med nya affärsmodeller inom denna bransch. Vi hoppas att den kan få betydelse för beslutsfattare som behöver underlag för att inrätta incitament och ekonomiska styrmedel för en mer hållbar modebransch. För vi ser att nya och mer hållbara affärsmodeller kräver tid och långsiktighet för att kunna etablera sig, avslutar Frida Lind.
Fakta och råd om textilkonsumtion
- Över 90 procent av den totala klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion är kopplat till inköp av nyproducerade kläder, och 80 procent av våra kläders klimatpåverkan sker under produktionsfasen.
- Det spelar också stor roll hur kunderna tar sig till butikerna. Om de går eller cyklar i stället för att köra bil så minskar de sin klimatpåverkan med över 10 procent.
- Det viktigaste som konsumenterna kan göra är att förlänga användningen av de plagg som redan har producerats. En t-shirt används till exempel i genomsnitt 30 gånger. Om den i stället används 60 gånger innan den ersätts av en nyproducerad t-shirt kan klimatpåverkan halveras.
- Förlängd användning kan betyda att en och samma ägare använder plagget längre, eller att flera användare delar på ägandeskapet. Utöver att hyra eller låna kläder kan det göras till exempel genom att handla och sälja begagnat, ordna klädbytesdagar eller ge bort kläder till någon som fortsätter använda dem.
- En tidigare Chalmersstudie har visat att själva tillverkningen av plagg står för 70 procent av klimatbelastningen från svenskarnas kläder under hela livscykeln. 22 procent av klimatbelastningen orsakas av kundernas shoppingresor, 4 procent av distributionen fram till kunderna och 3 procent av tvätt och tork av kläderna.
