I fredags presenterade regeringen en ny livsmedelsstrategi som går ut på att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och öka svensk produktion. Strategin har mötts av olika reaktioner – från LRF och Svensk dagligvaruhandel välkomnar man den medan bland annat Omställningsnätverket och Gröna Arbetsgivare är mer kritiska.
– Livsmedelsstrategin 2.0 innebär att vi växlar upp arbetet med den tydliga ambitionen att produktionen av svensk mat ska öka. Den vidareutvecklade strategin är ett ambitiöst arbete med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft, förbättra lönsamheten och se till att produktionen av svensk mat växer, sa landsbygdsminister Peter Kullgren i fredags i samband med att strategin lanserades.
Från Svensk dagligvaruhandel är man positiv till fokuset på konkurrenskraft, försörjningsberedskap och regelförenkling i strategin. Även LRF, Lantbrukarnas riksförbund, välkomnar att regeringen vill sätta upp mätbara mål för svensk livsmedelsproduktion.
– Att sätta tydliga mål för att öka den svenska livsmedelsproduktionen ger oss både ett konkret verktyg att arbeta med och en tydlig riktning framåt. Det är positivt att Jordbruksverket nu får uppdraget att arbeta med detta, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.
”Luftslott”
Men alla är inte lika positiva. Gröna arbetsgivare säger visserligen också att det är bra att regeringen ser behovet av att uppdatera livsmedelsstrategin, men menar samtidigt att den riskerar att bli ett luftslott om man inte också tar med behovet av fler naturbruksutbildade gymmasieelever och utländsk arbetskraft.
– Utan arbetskraft som skördar åkern eller tryggar god djurhälsa vid kalvning stannar livsmedelskedjan, säger Lena-Liisa Tengblad, VD på Gröna arbetsgivare.
Alternativ strategi
Omställningsnätverket lanserade redan i höstas en alternativ livsmedelsstrategin, som LFT har skrivit om tidigare. Från deras sida menar man att regeringens nya strategi handlar för mycket om konkurrenskraft.
– Det behövs ett grundligt omtag i matpolitiken, från ensidig betoning av internationell konkurrenskraft och billig mat till ett livskraftigt jordbruk och god och hälsosam mat, säger Gunnar Rundgren, en av författarna till En strategi för den goda maten som är namnet på Omställningsnätverkets och civilsamhällets alternativa strategi.
– Nuvarande system är oerhört sårbart och beroende av fossilbaserade insatsmedel, tillägger Arci Pasanen från Omställningsnätverket. Det finns många viktiga initiativ och metoder för att ställa om till ett mer resilient livsmedelssystem och dessa behöver stöd. Vi hoppas att vår strategi ska leda till en bred diskussion om en transformation av livsmedelssystemet.
I den alternativa livsmedelsstrategin tar man upp bland annat upp saker som att främja en utveckling av fler gårdar, livsmedelsföretag och butiker över hela landet, att sätta ett mål för självförsörjningsgraden samt stöd till kolinlagring i odlingsmark och betesmark.
