Adventsljusstaken

Man kan givetvis köpa en ljusstake i butik eller på loppis om man inte har någon hemma, men det kan också vara roligt att göra en egen. På nätet myllrar det av kreativa tips på hur man kan gå tillväga.

Ett klassiskt exempel är att ta en nedfallen gren som du borrar fyra stycken hål i och sätter fast ljusen. Beroende på hur grenen ser ut kan du behöva hyvla eller tälja för att den ska bli plan och kunna stå stabilt. En annan variant är att ta ett tråg och lägga en träbit som du har borrat fyra hål i inuti tråget. Sedan fyller man ut resten med silkespapper eller annat fyllnadsmaterial. och täcker över med mossa.

Man kan också ta annat som man har hemma, till exempel glasflaskor, aluminiumburkar eller krukor. För att få ljusen att stå stadigt i en burk eller kruka kan man använda oasis som säljs i blomsterbutikerna, om man häller vatten på oasisen efter att man har satt den i burken eller krukan så går det lätt att sticka in ljusen i den. Antingen kan man ha fyra burkar eller krukor som man ställer bredvid varandra, eller om det är en lite större så sticker man alla ljusen i samma.

När du har gjort ljusstaken är det dags att dekorera den. Man brukar lite slarvigt säga att man har vitmossa i adventsjusstakar, men det som man egentligen menar för det mesta är fönsterlav som är vit och växer på tallhällar. Vitmossa finns i 40 olika arter, men de är alla gröna eller röda.

Får man gå ut i skogen och plocka sin egen mossa? Både ja och nej. Generellt är det tillåtet att plocka mossor och lavar om det inte är ett skyddat område och om du har markägarens tillåtelse. Man får också bara göra det i liten skala, man får alltså inte plocka för försäljning eller så att ”naturmiljön väsentligt förändras”. Sist men inte minst så finns det vissa mossor och lavar som är fridlysta och som man absolut inte får plocka. Naturvårdsverket har en förteckning över dessa om du är osäker.

Utöver mossan kan du pryda ljusstaken med bär, kottar och små julsaker (visste du förresten att det är en gammal tradition, som troligtvis kommer från Tyskland, att ha flugsvampar i adventsljusstaken trots att flugsvampar ju annars inte brukar vara något som vi förknippar med julen).

Adventskalender

Precis som med ljusstakar är det nästan bara fantasin som sätter gränser för hur man kan göra en adventskalender. Om du har många kartonger hemma kan du klippa ut och limma fast kartongbitar i en tomkartong så att det blir 24 olika fack. Sedan klär du in den i juklappspapper, sätter på ett lock och skär ut luckor.

Adventskalendrar kan se ut på många olika sätt – här är ett exempel. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Ett annat skojigt alternativ är att ta toapappersrullar, limma fast dem mot en platta och skär ut runda lock som du kan sätta på varje rulle. Man kan också använda till exempel små papperskuvert, burkar eller tändsticksaskar som ”luckor”.

Det svåraste är nästan att komma på vad man ska lägga i luckorna. Det måste ju inte nödvändigtvis vara saker utan kan till exempel vara en dikt, en upplevelse eller någonting annat som du tycker är trevligt.

Pepparkakor

Ett trevligt sätt att fira första advent är också att baka pepparkakor. Att göra veganska pepparkakor är lätt, det enda du behöver tänka på är att använda vegetabiliskt, och gärna palmoljefritt, margarin istället för smör. Min bästa rekommendation när det kommer till pepparkakor är också att inte snåla på kryddorna, alltså kanel, ingefära och kryddnejlika.

Har du förresten funderat varför det heter pepparkakor, trots att det inte är någon peppar i? Svaret är att det faktiskt var peppar i pepparkakorna en gång i tiden. I det äldsta pepparkaksreceptet i Norden, som är från 1490, finns peppar med i listan på ingredienser. På den tiden kunde dock peppar betyda alla typer av starka kryddor, så det är inte säkert att det var det i dag vi menar med peppar. Så sent som på slutet av 1800-talet kunde dock pepparkaksrecepten fortfarande innehålla just peppar.

Vill du ge lite extra sting till dina pepparkakor kan du testa att ha i en gnutta peppar, det är faktiskt inte så dumt.