Kemikalier finns överallt och våra kroppar fångar upp kemikalier från kläder vi bär, maten vi äter, sminket vi använder och luften vi andas. Den stora uppsättningen kemikalier som kan samlas våra kroppar bildar en så kallad kemikaliecocktail. 

Nu har Sebastian Pineda i sin doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet gjort vad som beskrivs som den mest omfattande studien av hur kemikaliecocktailen hos svenska ungdomar ser ut. Resultatet visar att den kemikaliemix som svenska ungdomar bär på varierar beroende på födelseland, bostadsort och kön.

– De ojämlikheter i exponering vi upptäcker behöver åtgärdas om vi ska kunna nå FN:s hållbarhetsmål om jämställdhet inom och mellan länder, och jämställdhet mellan könen, säger Sebastian Pineda som har använt sig av kemiska analyser av blod- och urinprover från Livsmedelsverkets projekt Riksmaten ungdom.

Liknar andra industrialiserade länder

Utifrån dessa analyser har han kunnat dra flera olika slutsater om hur kemikaliebilden bland unga svenskar ser och, och vad som skiljer dem åt. Han har bland annat granskat hur kemikalier som stannar i våra kroppar länge, som vissa metaller och organiska föroreningar där bland annat PFAS-kemikalier ingår, så kallade POP-ar, eller persistent organic pollutants.

– En viktig slutsats är att svenska ungdomar exponeras för en kemikaliecocktail som liknar den som setts i andra högt industrialiserade länder, såsom Tyskland, Belgien och USA, säger Sebastian Pineda som pekar på att det fanns ett undantag, en form av POP-ar fanns i betydligt högre halter bland unga i USA än i Sverige då de används som flamskyddsmedel där. 

Olika höga halter beroende på kön

Sebastian Pineda har gjort flera upptäckter i sin undersökning. Bland annat att unga har olika typer av kemikalier i sina kroppar beroende på kön. Flickor hade högre halter av kemikalier som används i smink och olika hudvårdsprodukter, och de hade också högre halter av kadmium än pojkar. Detta kan bero på att flickor ofta har sämre järnvärden som leder till ett ökat upptag av tungmetallen. 

Pojkar hade å sin sida högre halter av krom, kvicksilver, bly och POP-ar i blodet än flickor. En förklaring till det tros vara att en genomsnittlig pojke äter mer mat och att mat är ett av sätten vi får i oss metaller och kemikalier på. En annan orsak till skillnaden tros vara att flickor blir av med vissa PFAS på grund av menstruation. 

Födelseland spelar roll

En annan upptäckt är att inte bara en ungdoms födelseland utan även hens mammas födelseland spelar roll i hur kemikaliemixen i kroppen ser ut. Ungdomar som var födda i utvecklingsländer hade betydligt lägre halter av flera POP-ar i blodet jämfört med de som var födda i Sverige eller i andra industrialiserade länder. 

När det gäller nedbrytningsprodukter av insektsmedlen DDT och lindan var förhållandet det omvända – detta då medlen varit förbjudna länge i Sverige. Unga födda i utvecklingsländer hade högre halter av dessa kemikalier, och hade också högre halter av snabbt utsöndrade kemikalier som finns i många produkter som används till vardags, jämfört med unga födda i Sverige eller vars mammor är födda i något annat industrialiserat land. 

– Att många POP-ar man får i sig under fosterstadiet och via modersmjölken finns kvar i kroppen långt fram i livet vet vi. Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Sebastian Pineda.

Även bostadsort påverkar

Ännu ett resultat från Sebastian Pinedas studie är att kemikaliebilden i ungas kroppar också ser olika ut i norra respektive södra Sverige, bland annat vad gäller flamskyddsmedel och plastkemikalier. 

– Halterna av dessa flamskyddsmedel och plastkemikalier var högre hos ungdomar norrut. Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda som menar att det nu krävs ytterligare studier av kemikalier som riskerar att påverka det centrala nervsystemet för att avgöra de faktiska hälsoriskerna.

Han har också tillsammans med kollegor undersökt om kemikalierna kan påverka ungas immunförsvar, genom att titta på sambanden mellan exponering av kemikalier och mängden vaccinationsantikroppar efter vaccinering mot bland annat kikhosta (DTP) och röda hund (MR). 

– Blandningsexponeringarna verkade inte vara tillräckligt höga för att ge tydliga avtryck i nivåerna av antikroppar mot DTP och MR, men min avhandling är bara en första undersökning av möjliga kemiska blandningseffekter på det komplexa immunsystemet hos ungdomar, säger Sebastian Pineda.