300 miljarder dollar ska årligen gå till utvecklingsländerna för att hjälpa dem att hantera klimatkrisen enades länderna om på COP29 i Azerbajdzjan. Både Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden slår fast att summan är otillräcklig. De kritiserar också att inga konkreta åtaganden för att fasa ut fossila bränslen togs.
COP29 hade beskrivits som ett mellanmöte och förväntningarna på vad som skulle åstadkommas på det var lågt satta. Ändå beskriver Naturskyddsföreningen att besvikelsen från utvecklingsländer är stor över beslutet om klimatfinansiering som länderna enades om.
Visserligen har summan höjts från 100 miljarder dollar till 300 miljarder dollar per år från år 2035. Men utvecklingsländerna hade krävt 1 300 miljarder dollar för att klara omställningen samt hantera klimatförändringarna som de drabbas hårdast av men har bidragit till minst.
– Resultatet är en besvikelse för fattiga och utsatta länder och människor som drabbas hårt av klimatförändringarna. 300 miljarder dollar är långt ifrån tillräckligt för att hantera de utmaningar som de står inför. Men det är ändå viktigt att det blev ett beslut om klimatfinansiering, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén som har varit på plats i Baku under COP29 för organisationens räkning.
Inget konkret om fossila bränslen
Visst hopp för betydligt större klimatfinansiering till utvecklingsländerna finns med i texten, i skrivningen ”Baku to Belém Roadmap to 1.3T”, en vägkarta från Baku till brasilianska Belém där nästa års klimattoppmöte hålls. Utan att det finns med som ett uttalat mål uppmanas ”alla aktörer” att skala upp finansieringen till de 1 300 miljarder dollar som utvecklingsländerna kräver. Skrivningen avfärdas dock av Brandon Wu från Action Aid USA som ”meningslöst tjatter”, skriver The Guardian.
Inte heller lyckades mötet enas om några konkreta åtgärder för att sänka de globala utsläppen av växthusgaser eller fasa ut användningen av fossila bränslen. Under mötet har EU velat höja ambitionen på området men motstånd av bland annat arabstaterna och främst Saudiarabien har varit påtagligt. En saudisk delegat anklagas också för att ha gått in och ändrat i en officiell förhandlingstext, något bland andra The Guardian har rapporterat.
– Farhågan med att låta en oljediktatur leda ett klimatmöte har besannats. Det är skandal att länder som Saudiarabien och arabstaterna lyckats förhindra skarpa beslut om utsläppsminskningar och utfasning av fossila bränslen, säger Karin Lexén.
WWF: Ett misslyckande
Även Världsnaturfonden WWF är kritiska till bristen på beslut om konkreta åtgärder och åtaganden för utsläppsminskningar. Organisationen anser att COP29 måste ses som ett misslyckande:
– Ännu ett klimattoppmöte är avklarat och det är mycket osäkert om världen kan klara 1,5-gradersmålet. Vi måste anstränga oss om vi ska nå bättre resultat inför nästa års viktiga klimattoppmöte i Brasilien. Allas hjälp behövs – såväl civilsamhälle, som företag, kommuner och länder, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind.
Inför mötet varnade David Mjureke, klimatexpert på WWF, att ingen tid finns att förlora. Han hade hoppats på ökade klimatambitioner globalt sett, något som alltså inte uppnåddes. Därmed minskar hoppet ytterligare om att kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
– Det är beklämmande att klimattoppmötet lämnar den helt centrala frågan om hur utsläppen ska minska obesvarad. Nästa års klimatmöte i Brasilien ses som sista chansen att hålla liv i 1,5-gradersmålet. COP29 hade behövt lägga grunden för det genom en plan för global ambitionshöjning och utfasning av fossila bränslen. För att undvika en klimatkatastrof måste alla länder skärpa sina klimatåtaganden väsentligt och tyvärr bidrog inte COP29 till det, säger David Mjureke i ett pressmeddelande efter avslutningen av COP29.
WWF understryker att bara för en vecka sedan kom nyheten om att 2024 ser ut att bli det första året som 1,5 graders uppvärmning överskrids, som ett resultat av våra utsläpp av växthusgaser i kombination med naturliga klimatvariationer – under 2024 har även väderfenomenet El Niño bidragit till uppvärmningen.
Utsläppshandel med viss transparens
Något som dock beslutades om under COP29 var handel med utsläppsrätter under Parisavtalet. Den svenska Energimyndigheten har under mötet skrivit under avtal med Nepal och Zambia om utsläppshandel och skriver att avtalen gör det möjligt för myndigheten att genomföra ”utsläppsminskande projekt som stöttar energiomställningen i de båda länderna, samtidigt som de kan bidra till att Sverige klarar de egna klimatmål”. Sådana avtal har dock länge kritiserats för att bara åstadkomma minimala minskningar.
Naturskyddsföreningen har kritiserat utsläppshandel både då den ofta leder till just mindre utsläppsminskning än vad som redovisas och då den anses ha negativ påverkan på människor och miljö:
– Vi hade helst sett att det inte skulle vara möjligt alls för rika länder att köpa utsläppsrätter för att klara sina klimatmål. Men vi är glada över att de nya reglerna ställer vissa krav på transparens, vilket ger en större inblick i systemet, säger Karin Lexén.
