Problemen som unga som vill delta i FN:s klimatmöten möter kan vara många, dels att helt enkelt att ta sig till mötena, dels att delta på ett relevant sätt när de väl är där.

– Det pekar på ett demokratiskt problem. Unga får inte samma chans att påverka trots att de kommer att beröras av de här besluten under lång tid framöver, säger universitetslektor Jonathan Josefsson på Tema Barn vid Linköpings universitet, som tillsammans med Frida Buhre vid Uppsala universitet har intervjuat unga inför COP26 i Glasgow 2021, och COP27 i Sharm el-Sheikh 2022.

Kan delta sedan 2009

Resultatet av intervjuerna är att unga som vill delta på klimatmötena stöter på ekonomiska problem då det är dyrt att resa till mötena och beroende på var i världen man bor kan det vara en lång resväg. Unga har sedan 2009 möjlighet att delta i FN:s klimatmöten på ett mer formaliserat sätt. Eftersom unga kommer att drabbas värst av klimatförändringarna har deras medverkan vid mötena ansetts vara viktig. 

Tanken med deras medverkan är också att de ska kunna lägga fram egna förslag på lösningar på problemen som världen står inför. För att åka till ett möte kan en ung person dels vända sig till fristående organisationer som deltar i FN:s klimatkonferenser för att få en plats, eller vända sig till de nationella delegationerna. Men det innebär att de unga behöver ha både kunskap, utbildning och resurser. 

– Det blir ju i stor utsträckning en elit av unga som kan ta sig till de här mötena. FN borde ha en rejäl pott pengar som finansierar resor och boende, säger Jonathan Josefsson som också anser att FN borde fundera på att sänka åldersgränsen för deltagande från dagens 16-årsgräns. 

Få under 26 år 

Skälet är att bara omkring fem procent av deltagarna vid FN:s klimattoppmöten i dag är under 26 år. Dessutom är många ungdomsrepresentanter närmare 30 år. Därmed riskerar de ungas platser framför allt fyllas av något äldre personer. 

Väl på plats riskerar unga att mötas av nya hinder. Då mötena är hierarkiskt organiserade och få har tillgång till dem har få unga tillgång till den del av mötet där de verkliga besluten fattas. De som får delta kan också hållas utanför beslutsprocesserna till den avgörande fasen, och har därför svårt att påverka. 

Ett annat hinder är att många unga upplever att vuxenvärlden mest vill ha dem på plats för deras symboliska värde, samt att när regeringar väljer ut unga att detta på mötena så blir det lätt personer som man anser kunna kontrollera. De unga kallar detta för ”youth cherry picking” i studien, som dock också lyfter att unga har olika strategier för att bjuda på motstånd mot dessa hinder. 

Unga gör motstånd

Motståndet kan bestå i rena protestaktioner, eller bryta normerna kring hur man får kontakta olika delegationer. Dessutom finns det sedan några år en ungdomspaviljong där unga kan samlas för att jobba fram en egen agenda, samt skapa en trygg plats under klimatkonferenserna. 

Eftersom mötena har den strukturen de har är det svårt för unga att ha någon reell möjlighet att påverka faktiska beslut. Snarare är det erfarenhet och nätverkande som de unga kan få ut av sin medverkan:

– Den här studien bidrar med kunskap om hur unga upplever klimatkonferenserna och vad ojämlika villkor får för konsekvenser. Men jag tycker också att den sätter fingret på hur illa de här institutionerna är anpassade för att ta hänsyn till ungas åsikter och politiska intressen, säger Jonathan Josefsson.