Samtidigt som den globala uppvärmningen kan öka den svenska växtsäsongen och leda till större spannmålsskördar stiger också risken att skördar förstörs av extremväder. Det visar en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.
Hanna Sjulgård har i sin doktorsavhandling på Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur svenskt jordbruk Sverige har utvecklats över tid från 1960 och fram till i dag. Hon kommer fram till att spannmålsskördarna gradvis har ökat i flertalet län i södra Sverige, vilket skulle kunna användas för att stärka den svenska självförsörjningsgraden. Samtidigt utsätts skördarna för större risker i form av extremväder.
-En högre medeltemperatur ger längre växtsäsonger och möjliggör ökad produktivitet och fler grödor. Men samtidigt ökar risken för skördeförluster på grund av extremväder som torka, hetta och skyfall, säger hon.
Viktig kunskap för större självförsörjning
Till skillnad från spannmålsskördarna i södra Sverige har skördarna i norra Sverige inte förändrats stort jämfört med 1960, men Hanna Sjulgård tror att klimatförändringarna kan komma att påverka skördarnas storlek även i norr framöver:
– Denna utveckling i söder pekar på en fortsatt potential för högre spannmålsproduktion. I norr finns också möjlighet att öka skördarna med de mer gynnsamma odlingsförhållanden som följer av klimatförändringarna, som högre medeltemperatur och längre växtsäsong. Det här är viktig kunskap när vi nu i Sverige ofta diskuterar frågor som högre självförsörjningsgrad.
Rätt grödor på rätt plats kan minska risk
Hanna Sjulgård har också analyserat strategier för att minska inverkan av extremväder på skördarna. Skördar och grödor är också olika känsliga för extremväder beroende på var de odlas. Grödor i norr är mer sårbara för kraftigt regn, medan grödor i söder är mer känsliga för torka. En viktig strategi inför att stärka beredskapen inför klimatförändringarnas allt större inverkan på odling och skördar är att välja rätt grödor till rätt plats.
– Det är viktigt att kunna identifiera väderkänsliga län och grödor i Sverige, så att vi kan utveckla regionala jordbruksprogram och klimatanpassningsstrategier. Denna kunskap kommer också att vara avgörande för att stärka Sveriges självförsörjningsgrad, säger Hanna Sjulgård som i sin avhandling också analyserar förändringar i odlade grödor i olika svenska län.
Kan sprida den ekonomiska risken
Fler grödor kan odlas i dag i södra Sverige jämfört med 1960-talet, till exempel odlas majs i större utsträckning nu än tidigare. Enligt Jordbruksverket odlades majs på drygt 21 000 hektar 2020, framför allt i Skånes, Kalmars och Hallands län. I Dalarna odlas i dag mer höstvete än tidigare.
– Ökad diversitet av grödor kan gynna viktiga ekosystemtjänster men också hjälpa lantbrukare att sprida ekonomiska risker vid skördeförluster på grund av extremväder, säger Hanna Sjulgård.
