Hela 87 procent av svenskarna uppger att de har tillgång till odlingsyta utomhus enligt den undersökning som Novus har genomfört tillsammans med Fritidsodlingens riksorganisation (FOR). Det är en hög siffra men Lise-Lotte Björkman som är författare av och har varit projektledare för Odlingsrapporten förklarar att i den siffran är även ytor vid sommarstugor, på kolonilotter, balkonger och uteplatser inräknade. Liksom de som kan odla hos anhöriga, eller som har tillgång till odling på gårdar i stadsbebyggelse. Just det sista var något Lise-Lotte Björkman överraskades av:

– Ja det förvånar mig lite att så många har odlingsmöjligheter på gården till flerbostadshus, säger hon och förklarar att även om så många som 87 procent har tillgång till odlingsyta utomhus så finns det stor variation inom den siffran.

– Man ska vara medveten om att alla har inte lika stor yta att odla på, men de flesta har odlingsmöjligheter vid bostaden, företrädelsevis vid en villa eller motsvarande småhusboende. 

– Vi visste redan att många har möjlighet att odla men att intresset är så stort är glädjande.

Tre av fyra odlar ätbara växter 

Det är första gången sedan 2012 som Fritidsodlingens riksorganisation har genomfört en studie om den svenska fritidsodlingens omfattning. I rapporten framkommer att trädgård och odling är en viktig fritidssysselsättning för många svenskar och att grönytorna spelar roll såväl som plats för att koppla av som en möjlighet att odla grönsaker och andra ätbara växter. Dessutom anser 29 procent att trädgården är bra för den psykiska hälsan.

 Redan tidigare var intresset för odling stort bland svenskarna, och 38 procent uppger att deras intresse för odling har ökat under de senaste fem åren. Även intresset för att odla just ätbara grödor har ökat – nästan fyra av tio uppger att de odlar mer ätbara växter nu än för fem år sedan. Sammanlagt uppger tre av fyra att de odlar ätbara grödor, och var tredje svarar att de har ökat odlingsytan för ätbara växter under de senaste fem åren. Störst är ökningen bland de som är under 50 år. Och en av tio odlar också ätbara växter inomhus.

– Det visar på stort intresse och en nyfikenhet, säger Lise-Lotte Björkman.

Odling ger socialt sammanhang

Äpplen och bär odlas i många trädgårdar, och dessa står för omkring 60 procent av de tillfrågades årsbehov. Potatis är en favorit bland de ätbara grödorna som odlas – 35 procent svarar att de odlar det, samt att potatisen de odlar står för omkring 28 procent av hushållens årsförbrukning. Återigen en hög siffra.

– Ja det är en hög siffra, det är en stor del självförsörjning. Men det är en egenskattning och vi säger inget om  hur stora kvantiteter det gäller – alla äter ju inte potatis varje dag, säger Lise-Lotte Björkman som menar att detta ändå visar på potentialen i fritidsodlingen att i högre grad kunna täcka behov i det egna hushållet. 

– Kapaciteten till ökad livsmedelsförsörjning för det egna hushållet finns. Samtidigt ska du ha tid, kunskap och förvaringsmöjligheter.

– Men det finns en bra grogrund, krisar det till sig finns det en förberedelse, fortsätter hon och i studien framkommer det att 79 procent anser att egen odling är viktig i kristider. Hon betonar också en annan aspekt av odling:

– Det är så mycket man får av odlingen, den ger ett socialt sammanhang och det är också en viktig aspekt av beredskap, och den kraften får man inte missa. 

Får kunskap från familj och vänner

Behovet av kunskap för att odla generellt och för att odla mer ätbara växter är också en aspekt som lyfts i undersökningen. 82 procent anser att det är viktigt att ha kunskap för att kunna odla egen mat. Den kunskapen kommer också i första hand från släkt och vänner. 

– Det förvånade mig lite att man söker kunskap främst från familj och vänner, men om man ser sig omkring känner de flesta någon som är intresserad av odling. Det är en kunskapskälla som man inte minst delar mellan generationerna, säger Lise-Lotte Björkman. 

Huruvida fritidsodlingen i sig är hållbar eller inte kan däremot vara svårt att mäta:

– Det kan man verkligen diskutera, jag tror att de som verkligen är intresserade strävar efter en större hållbarhet i sin odling. Men att odla är en tillämpad ekologi, där du får en förståelse för ljuset, värmen, jorden, vattnet och näringen som ska till, säger Lise-Lotte Björkman. 

Hur skulle fritidsodlingens betydelse för samhället i stort kunna öka ytterligare?

– Det finns så mycket som helst från myndighetshåll att göra, som att att utbilda folk och lyfta värdet med odlingen, ge fler möjligheter att ta del av odlingsmark och mer resurser till fritidsodlingen behövs, säger Lise-Lotte Björkman och önskar sig också att odling och grönytor får ta större plats i stadsplaneringen:

– Att man skapar fler odlingsytor som kolonilotter, gemensamhetsodlingar eller via fastighetsvärdar, men också att man skapar förvaringsmöjligheter så att det går att ta vara på allt som växer och odlas. Det vore också bra att informera om vilka grödor som är mest lättodlade och som är mest lättförvarade, säger hon. 

Lise-Lotte Björkman betonar samtidigt att trädgårdsarbete och odling måste komma ur lust, det går inte att tvinga folk till jorden. 

– Glädjen kommer successivt med mer kunskap och tillfredsställelsen av att se resultatet av det man odlar.