Att odla har länge varit ett stort intresse, och nu ökar intresset ytterligare. Väldigt många, 87 procent, har tillgång till yta utomhus att odla på. Nu vill också allt fler odla ätbara grödor, som potatis och grönsaker. Det framgår av Fritidsodlingens riksorganisations (FOR) nya rapport som kom i förra veckan. Enligt den uppger de som odlar potatis att deras skörd motsvarar ungefär 28 procent av hushållets årsförbrukning, också det en hög siffra.
– Ja det är en hög siffra, det är en stor del självförsörjning. Men det är en egenskattning och vi säger inget om hur stora kvantiteter det gäller – alla äter ju inte potatis varje dag, säger Lise-Lotte Björkman från FOR, som har skrivit rapporten, till Landets Fria.
Hon menar att detta ändå visar på potentialen i fritidsodlingen att kunna täcka delar av det egna hushållets behov, och att odlingen på olika vis stärker människors krisberedskap:
– Det är så mycket man får av odlingen, den ger ett socialt sammanhang och det är också en viktig aspekt av beredskap, och den kraften får man inte missa, fortsätter hon.
Trots att COP16 i Colombia avslutades utan att länderna kunde enas om flera viktiga frågor för skydd av naturen fanns det ändå ljusglimtar, enligt Naturskyddsföreningen. Ett sådant var att man kom överens om ett nytt organ som ska stärka och skydda urfolks rättigheter. Organet kommer att ligga under konventionen för biologisk mångfald, och lyfts som en framgång.
– Det är fantastiskt att länderna äntligen lyckades enas om ett nytt organ och även om ett nytt arbetsprogram som ser till att urfolkens rättigheter respekteras och att deras kunskap om att förvalta naturen tas på allvar och ses som en tillgång i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Karin Lexén.
Jordbruksverket har samordnat länsstyrelsernas inventering av ängs- och betesmark – mark vars höga naturvärden bäst bevaras genom bete eller slåtter. För den som sköter marken på detta eller likvärdiga sätt går det att få miljöersättning. Under 2020 sköttes omkring 70 procent av dessa marker med miljöersättning, vilket var en ökning med 8 000 hektar jämfört med två år tidigare.
– Ängs- och betesmarker behöver skötas för att värdena ska bevaras och förstärkas och det är därför bra att en hög andel av de värdefulla markerna har miljöersättning. Totalt i miljöersättningen finns mer än 400 000 hektar, säger Susanne Lindh.
I veckans Ledare ifrågasätter Frances Mills företags möjlighet att ta patent på växter eller natur och i Krönikan tar Nicklas Adamsson upp att elektrifiering inte innebär mindre ekologiska fotavtryck.
Trevlig läsning!
Bella Frank, tf chefredaktör
Landets Fria Tidning får inte det nya presstödet utan endast övergångsstöd. I år innebär det 500 000 kr mindre i stöd än förra året och sedan minskar det varje år för att efter fem år vara nere på noll kronor i stöd. Vi har sedan tidigare inrättat Omställningsstödet för att fortsätta bevaka vår tids avgörande frågor som du kan bidra till här. Du kan också stödja oss genom att – om du inte redan gör det – gå in och läsa artiklarna på vår hemsida.
