Gräsrotsinitiativ tas runt om i världen av människor som vill bidra till klimatomställningen genom att direkt verka för ett hållbart samhälle. De kan också bidra till omställningen på ett unikt sätt genom att skapa social sammanhållning menar forskarna bakom projektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning, Grit. 

Forskarna har bland annat velat ta reda på hur lokala gräsrotsinitiativs påverkan på omställningen kan öka och har därför undersökt rörelser i Göteborg och Berlin. Båda städerna har aktiva folkrörelser och kommunerna beskrivs bedriva ett ”jämförelsevis ambitiöst omställningsarbete” inom flera områden som är viktiga för en hållbar utveckling.

På Fixoteket kan man laga och sy

Forskarna har tittat på hur kommunerna samarbetar med de lokala gräsrotsinitiativen. I studien har de 

träffat människor som jobbar för fossilfri energianvändning genom att driva kooperativ för vindkraft eller solenergi, eller som arbetar för mer hållbara transporter genom ökad cykling och gångtrafik. De har också träffat personer som jobbar för minskat matsvinn, engagerar sig i stadsodlingar liksom de som jobbar för minskat konsumtion av kött och mejerivaror, eller grupper som jobbar med att reparera, återanvända och dela på prylar.

– Ett sådant är Fixoteket, som bland annat finns i Hammarkullen, där invånarna kan snickra och fixa, laga och sy, och byta saker med varandra, säger Rikard Warlenius, forskare inom humanekologi vid Göteborgs universitet, som har lett forskningsprojektet som har pågått mellan 2020–2024.

”Tillgång framför ägande”

Göteborg har också flera andra fixotek, så kallade ”kvartersnära tjänster som gör det enklare att laga, låna, byta och bygga grejer” som Majornas fixotek beskriver sig själva. Initiativ som verkar för att minska konsumtionen har funnits i många år i Göteborg. Ett exempel som nämns är Kollaborativ Ekonomi Göteborg, som senare fick namnet Kollaborativ Ekonomi Sverige, som grundades 2015. Deras paroll är ”Tillgång framför ägande” och de har bland annat tagit fram Smarta kartan som i år listar 207 verksamheter för att låna, byta, hyra, ge, reparera och återbruka. Här finns exempelvis second hand-butiker listade, liksom bildelning, lekplatser och cykelkök. Smarta kartan finns nu också i flera andra svenska kommuner. 

Samverkan påverkas av politiska styrets färg

I Berlin pågår också samarbete med olika typer av gräsrotsinitiativ. Bland annat har man upplåtit byggnader till olika verksamheter som Haus der Materialiserung som beskrivs som ett ”centrum för klimatbevarande resursutnyttjande” som ligger i centrala Berlin. Dessutom upplåter staden mark till stadsodling, och driver också egna projekt för hållbarhet som Nochmall som är ett stort varuhus med begagnade prylar och kläder. I Berlin liksom i andra städer beror dock klimat- och omställningsarbetet, liksom samverkan mellan kommun och rörelse, på vilken inriktning det politiska styret har. 

Sammanlagt har ett 70-tal personer intervjuats av projektet, såväl personer som är aktiva inom lokala gräsrotsinitiativ som tjänstemän inom kommunen som jobbar med hållbarhetsfrågor. En slutsats som forskarna drar är att samarbete mellan kommun och gräsrötter fungerar som bäst när kommunen exempelvis står för en finansiering av lokaler och där gräsrötter står för verksamheten som förs där.

– Kommunerna måste vara villiga att låta gräsrötterna ta plats – och också få kosta pengar, säger Rikard Warlenius.

Gräsrotsinitiativ kan konkurreras ut

Mellan 2016–2019 fanns andra projekt för en kollaborativ ekonomi i Göteborg. Bland annat fanns då flera alternativrörelser på Kommersen i Masthuggskajen, med loppmarknad, cykelkök och solidariska kylskåp, det vill säga utdelning av mat som annars skulle ha blivit matsvinn. Men när staden beslutade att riva Kommersen försvann flera av dessa verksamheter, och enligt studien beror detta bland annat på att den stadsutveckling som planerades passade ”bättre för resursstarka aktörer än gräsrotsinitiativ”.

– Det berodde främst på ekonomiska krav. När hyresnivåerna sattes trängdes gräsrotsinitiativen undan, säger Rikard Warlenius som menar att forskningen visar att det är viktigt med stöd från kommunens sida för att lokala gräsrotsinitiativ ska nå ut i högre utsträckning, bli tillgängliga för fler och därmed också få större påverkan på omställningen. 

– Och för kommunernas del är stöd till gräsrötter viktigt, inte minst för att få ett starkare folkligt engagemang och lokal förankring för omställning, säger han.