I dag den 21 oktober och fram till den 1 november samlas världens länder för FN:s sextonde toppmöte om biologisk mångfald i Cali i västra Colombia. Temat för mötet är ”fred med naturen” och är första mötet sedan  ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald arbetades fram på COP 15 i Montréal i Kanada. 

Det så kallade Kunming–Montreal Global Biodiversity Framework (GBF) skrevs under i december 2022 och innehåller bland annat mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och liksom utrotningen av djur och växter. Fram till 2030 ska en tredjedel av världens mark och vatten skyddas enligt avtalet som också har kallats ett ”Parisavtal för naturen”.

Rika länder uppmanas betala mer

En stor fråga är avtalets finansiering. Det saknas många miljarder som är tänkta att gå till implementeringen av skyddet av mark och vatten. Utvecklade länder anklagas av bland andra den globala tankesmedjan ODI för att inte ta vad som anses vara ”rättvis del” av ansvaret för att få ihop tillräckligt med pengar. 2022 kom man fram till målet om att samla in 20 miljarder amerikanska dollar årligen till 2025, och att summan ska öka till 30 miljarder årligen fram till 2030. 

När ODI granskade data från 2021 kom man fram till att bara Norge gav mer än sin rättvisa del, och Sverige gav också en rättvis del om än mer knappt. Men övriga utvecklingsländer når inte upp till den nivån, och 23 av 28 granskade länder når enligt ODI inte upp ens till hälften av vad de borde betala och behöver därför ”mer än fördubbla sina bidrag för att nå det här målet till 2025”, skriver ODI.

Naturskyddsföreningen, som kommer att vara på plats i Cali under toppmötet, står för en liknande kritik av utvecklade länder. Man uppmanar rika länder att ta sitt ansvar för den kris av naturen som dessa länders stora konsumtion har orsakat.

– FN-mötet om biologisk mångfald i Colombia kan bli ett vägskäl för naturen. På förra mötet enades världens länder om en konkret räddningsplan för den biologiska mångfalden, och nu är det dags att den blir verklighet. Arbetet att rädda arter och dess livsmiljöer går alldeles för långsamt, och till och med åt fel håll. Naturkrisen blir allt värre, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Vill att regeringen ”omprövar”

Under partsmötet i Cali ska uppföljningsmekanismer och system för det ramverk som beslutades 2022 behandlas ytterligare, liksom hur länders resultat ska rapporteras in och utifrån vilka mätpunkter. Tanken är att länderna ska lämna in åtgärdsplaner, eller för länder som Sverige som ännu inte tagit fram någon, rapportera in nationella mål. Sverige har meddelat att en nationell åtgärdsplan ska vara klar under 2025. 

Sverige är långt ifrån ensamma om detta. Bara omkring 24 av 196 länder hade i mitten av oktober presenterat nationella åtgärdsprogram i enlighet med det avtal som skrevs under för två år sedan. Naturskyddsföreningen är också kritiskt mot den svenska regeringens motarbetning av EU:s naturrestaureringslag som trädde i kraft i somras – Sverige var ett av sex länder som röstade emot – liksom det svenska motståndet mot avskogningsförordningen. 

–Vi anser att regeringen behöver ompröva sin politik på hemmaplan och driva på för att hindra förlusten av biologisk mångfald på naturtoppmötet. Naturkrisen drabbar inte bara naturen utan också flöden av varor och världsekonomin, säger Karin Lexén.

Indien tros presentera plan i Cali

Bland länderna som har presenterat nationella åtgärdsplaner för att rädda 30 procent av land- och vattendrag fram till år 2030 finns Australien, Kina, Indonesien Malaysia, Kanada, Frankrike, Mexiko och Japan, rapporterar The Guardian.

Värdlandet Colombia har sagt att man kommer att presentera sin nationella plan under mötet, och Brasilien har sagt att landets plan ska presenteras tidigt under 2025. Astrid Schomaker, chef för FN:s sekretariat för biologisk mångfald, menar att det hade varit bättre om fler länder hade lagt fram sina handlingsplaner:

– Vi förväntar oss att fler kommer att presenteras under COP 16, säger hon till The Guardian och nämner att ett av de länderna är Indien som tros vilja få den stora uppmärksamhet det skulle innebära att lägga fram planen under toppmötet.