Under den 11–13 oktober gick Omställningsnätverkets årliga konferens av stapeln i Uppsala. I samband med det presenterades en ny strategi för en hållbar svensk livsmedelsförsörjning. Syftet med strategin är att vara ett hållbart alternativ till regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 som nu håller på att jobbas fram:

– Det behövs ett grundligt omtag i matpolitiken, från ensidig betoning av internationell konkurrenskraft och billig mat till ett livskraftigt jordbruk och god och hälsosam mat, säger Gunnar Rundgren som tillsammans med Ann-Helen Meyer von Bremen har skrivit strategin som har beställts av Omställningsnätverket och som stöds av en rad organisationer som jobbar med matproduktion.

Strategin som de har tagit fram lyfter nödvändigheten att basera livsmedelssystemet på modeller som både gynnar natur och konsumenter, och som går ifrån dagens industriella och storskaliga form av jordbruk till en satsning på mindre och ekologiska jordbruk. I strategin skriver man att den svenska livsmedelspolitiken, oberoende av vem som har suttit vid makten, under lång tid har främjat ett industrialiserat och specialiserat jordbruk. En av konsekvenserna är att det svenska jordbruket i dag i hög grad är beroende av bland annat importerade fossila insatsmedel. 

Behöver bli mer resilient

Omställningsnätverkets Arci Pasanen menar att det livsmedelssystem vi har i dag saknar robusthet och hoppas att deras alternativ kan leda till samtal om hur den svenska livsmedelsförsörjningen ska utvecklas:

– Nuvarande system är oerhört sårbart och beroende av fossilbaserade insatsmedel. Det finns många viktiga initiativ och metoder för att ställa om till ett mer resilient livsmedelssystem och dessa behöver stöd. Vi hoppas att strategin leder till en bred diskussion om en transformation av livsmedelssystemet, säger hon. 

I strategin välkomnas att större uppmärksamhet har ägnats åt den svenska livsmedelsförsörjningen sedan covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina men lyfter samtidigt att svenskt jordbruk också måste ta hänsyn till den pågående ekologiska krisen. Enligt författarna finns det en växande motreaktion mot ett storskaligt jordbruk i form av stadsodling, andelsjordbruk och Reko-ringar bland annat. Mindre avstånd mellan producent och konsument är något som efterfrågas, och En strategi för den goda maten vill bidra till att stötta och stimulera den utveckligen. 

Fokus på småskalighet 

För att nå hållbarhet inom jordbruket behöver utvecklingen mot allt mer industrialiserade jordbruk brytas för att fokusera på småskalighet. Där menar Gunnar Rundgren att betesrätten, som regeringen har föreslagit ska begränsas, är en återvändsgränd. 

– Förslaget om att begränsa mjölkkornas rätt att beta visar hur den nuvarande politiken bara leder till ökad industrialisering, större gårdar och mer ensidighet. Strategin för den goda maten stakar ut en annan väg där välbefinnandet hos bönder, djur och natur och alla vi som äter mat är det viktiga, säger han. 

Strategin presenterar också övergripande mål för vad en hållbar matproduktion ska uppnå. Det handlar om att befolkningen ska försörjas med ”tillräckligt med högkvalitativa livsmedel genom lokala och regionala livsmedelskedjor”.  Utöver matproduktion bör också landskapen och alla dess invånare vårdas och kulturen utvecklas och detta bör ske mer integrerat snarare än som separata fält.