Enligt WWF planerar regeringen att de närmsta veckorna ändra grunden för hur man rapporterar in till EU:s art- och habitatsdirektiv. Förändringen kan innebära att det ska bli den utbredning som olika naturtyper hade i landet 1995 som ska utgöra bas för rapporteringen, det vill säga året för Sveriges inträde i EU. WWF menar att det innebär en förändring från en vetenskaplig bedömning om vad som är ekologiskt nödvändigt för att bevara arter och ekosystem till en politisk bedömning: 

– Att politiskt styra rapporteringen kopplad till art- och habitatdirektivet bort från att baseras på vetenskaplig grund skulle vara ett bakslag för både biologisk mångfald och hela kunskapssamhället. Det förstör grunderna för Sveriges naturvårdsarbete sedan decennier, säger Emelie Nilsson, sakkunskap biologisk mångfald och naturvårdspolicy på Världsnaturfonden WWF.

– Vi uppmanar regeringen att fortsätta använda referensarealer utifrån ekologiskt behov som är baserade på myndigheternas gedigna underlag. Vi tror inte att regeringen vill hamna i en situation där de uppfattas som de inte tror på den vetenskapliga konsensus som finns kring biologisk mångfald, forsätter hon.

Hoppas att EU stoppar förslaget

Hon förklarar att organisationen nu hoppas att regeringen kasserar förslaget. Om inte så sker sätter WWF sitt hopp till att EU agerar:

 – Vi hoppas först och främst att regeringen inte kommer fatta detta beslut om att styra rapporteringen till art- och habitatdirektivet på ett sätt som inte alls baseras på ekologisk kunskap. Men annars sätter vi tilltron till att EU-kommissionen och vår nya EU-kommissionär agerar och inte accepterar den här stora förändringen, säger Emelie Nilsson.

WWF menar att den väntade förändringen av rapporteringen till art- och habitatdirektivet är en konsekvens av regeringens motstånd mot EU:s naturrestaureringslag som trädde i kraft i somras. Enligt lagen ska minst 20 procent av EU:s land- och vattenområden återställas fram till år 2030, och fram till år 2050 ska alla ekosystem inom unionen restaureras om de är i behov av det. De närmaste åren kommer medlemsstaterna att fokusera på restaurering Natura 2000-områden. 

Motstånd mot naturrestaureringslag

Sverige var ett av sex länder, tillsammans med bland annat Finland och Nederländerna, som röstade emot  naturrestaureringslagen när unionens miljöministrar möttes i juni i år. Naturrestaureringslagen trädde i kraft i augusti i år och alla medlemsländer ska ha tagit fram en nationell restaureringsplan inom två år. En viktig aspekt av lagen är att de arter som skyddas i art- och habitatdirektivet ska ha en gynnsam status.

Naturrestaureringslagen har bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter, med delmål för 2030, 2040 och 2050. Var sjätte år ska medlemsländerna rapportera till EU hur man lever upp till lagen var sjätte år. En förändring av rapportering till art- och habitatsdirektivet kan därför sänka kraven som Sverige i dagsläget ska leva upp till. 

– Anledningen till detta är att runda EU-politiken och naturvårdslagstiftningen och på så sätt skapa mycket låga lagkrav för skydd och restaurering, säger Emelie Nilsson.