Det är forskare från gruppen för klimatledarskap på Uppsala universitet som har undersökt allmänhetens stöd för styrmedel för att minska den skadliga klimatpåverkan som fossila bränslen och köttindustrin orsakar. De finner att ransonering kan vara ett både effektivt och rättvist styrmedel för att åstadkomma förändring.  

– Ransonering kanske tycks dramatiskt men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt. Och en fördel är att ransonering kan uppfattas som rättvist, om det görs oberoende av inkomst. Rättvisa styrmedel vinner ofta starkast stöd, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling på Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, som har lett studien som är den första i sitt slag. 

Rättviseaspekt central

Rättviseaspekten är en viktig ingrediens för att en åtgärd ska få stor acceptans. Tidigare forskning har framför allt tittat på styrmedel som exempelvis koldioxidskatt medan ransonering i syfte att minska skadlig konsumtion inte har undersökts.

Studien, som omfattar nästan 9 000 personer i Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA, visar att stödet för ransonering av klimatskadlig konsumtion är lika stor som beskattning av sådana produkter. 38 procent av deltagarna i studien svarade att de är positiva till ransonering av bränsle, motsvarande siffra för bränsleskatt är 39 procent. 

– Det mest förvånande är att det knappt är någon skillnad i acceptans mellan ransonering och skatt på fossila bränslen. Vi hade förväntat oss att ransonering skulle uppfattas mer negativt eftersom att det direkt begränsar människors konsumtion. Men i Tyskland är andelen som är starkt emot skatt på fossila bränslen faktiskt större än andelen som är starkt emot ransonering av fossila bränslen, säger Mikael Karlsson, lektor i klimatledarskap på Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien.

Varierar från land till land

Stödet för ransonering av vissa produkter är större i Sydafrika och Indien, medan färre var positiva till en sådan åtgärd i Tyskland, Brasilien och USA. Skillnader i hur man ser på ransonering finns också beroende på om den svarande är orolig för klimatet, liksom bland yngre deltagare.

– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa även sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen, säger Oskar Lindgren.