Jetströmmar är kraftiga vindar som uppträder i långa stråk uppe i atmosfären. Vindarna färdas runt jordklotet och förändras beroende på intensiteten i hög- och lågtryckssystem, och strömmarna påverkar i hög grad det europeiska sommarvädret. 

I en ny studie från Stockholms universitet har forskare undersökt jetströmmarna för att se hur dessa har påverkat jordbruk, klimat och temperaturförändringar långt tillbaka i tiden. Mätningar av jetströmmar har genomförts sedan 1940-talet men för att ta fram data över en längre tidsperiod har forskarna använt sig av träds årsringar, som fångar in temperaturförändringar, för att rekonstruera hur jetströmmarna har skiftat i Europa ända tillbaka till år 1300.

– När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger en av studiens medförfattare Björn Gunnarson, forskare vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet.

Påverkade villkor under medeltiden 

Forskarna har dessutom studerat olika former av historiska fakta för att se hur exempelvis kyrkoskatt, skördar och epidemier har sett ut under olika jetströmmar. Man har då bland annat kunnat se att när digerdöden härjade i Europa under åren 1346–1353 så befann sig jetströmmen i en mycket nordlig position över Europa. 

Forskarna har också kunnat se att en nordligt belägen jetström ofta sammanfaller med epidemier – blöta och kalla somrar gjorde villkoren för epidemier mer gynnsamma och sjukdomar spreds både hos människor och djur. 

– Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.

Forskarna, vars studie har publicerats i tidskriften Nature, hoppas att deras resultat ska leda till bättre klimatmodeller med förmåga att förutsäga morgondagens klimat, inte minst med den globala uppvärmningen i åtanke.

– Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, säger Björn Gunnarson.