Måndagen den 30 september var sista dagen att lämna in remissförslag på regeringens förslag om sänkta skatter på bensin och diesel den 1 januari respektive den 1 juli 2025. Över 30 remissvar har lämnats in, bland dem finns flera kritiska röster. IVL Svenska miljöinstitutet avstyrker förslaget då man anser att det försämrar möjligheten att minska utsläppen från vägtrafiken. 

– En sänkning av skatten på bensin och diesel i två omgångar under 2025 kommer ytterligare att försvåra möjligheterna att klara trafikens klimatmål. Regeringen har redan påtagligt försämrat möjligheterna till att minska vägtrafikens klimatutsläpp genom att sänka reduktionsplikten, avskaffa stadsmiljöavtalet, ta bort bonusen för inköp av elfordon samt genom att inte genomföra den tidigare beslutade reformeringen av reseavdraget, säger Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet. 

Incitament att ställa om försvagas

IVL Svenska miljöinstitutet pekar på att bränsleskatt är ett av de viktigaste styrmedlen som finns för att minska klimatutsläpp från vägtrafiken. Utöver ökade utsläpp av koldioxid betonar institutet att incitamenten för att ställa om till alternativ som elbilar eller satsningar på effektivisering av transporter försvagas om regeringens förslag går igenom.

– Vi kan bekräfta dessa effekter och speciellt ser vi påverkan på elektrifieringen. I ett pågående forskningsprojekt där vi undersöker företags frivilliga klimatarbete ser vi tydligt att det låga dieselpriset gör att det inte är lönsamt för åkare att investera i eldrivna lastbilar. Elektrifieringen av den tunga trafiken riskerar nu att fördröjas påtagligt, säger Tobias Gustavsson Binder, expert på transportsektorns klimatomställning på IVL Svenska miljöinstitutet. 

Anders Roth anser att det finns bättre och mer riktade åtgärder att vidta än de sänkningar som regeringen föreslår. Institutet pekar på att enligt en rapport från Klimatpolitiska rådet är 77 procent av svenskarna oroade över att inte tillräckligt görs för klimatet. 

– Istället för att hantera legitimitet med hjälp av sänkta drivmedelsskatter behöver åtgärder sättas in för att minska behovet av bil, samt genom att lägga om vägtrafikbeskattningen. På landsbygden kan så kallade landsbygdsmiljöavtal införas som bygger på en kombination av tillgänglighets- och mobilitetsåtgärder, säger han.

Strider mot klimatmålen

Konjunkturinstitutet (KI) skriver i sitt remissvar att förslaget inte innehåller någon analys om ”sänkta diesel- och bensinpriser är det samhällsekonomiskt bästa sättet” för att hjälpa hushåll och företag som har drabbats av prisökningar på grund av de senaste årens inflation. KI betonar också att skattesänkningarna av bensin och diesel innebär en svagare styrning mot klimatmålen. 

Naturskyddsföreningen avstyrker regeringens förslag och skriver i sitt remissvar att det strider mot såväl klimatmål, klimatlag och Sveriges åtagande under Parisavtalet. Detta då sänkta energi- och koldioxidskattesatser enligt Naturskyddsföreningen sannolikt kommer att leda till ökad bränsleanvändning och därmed också ökade utsläpp. 

Liksom KI ifrågasätter Naturskyddsföreningen om sänkta bensin- och dieselskatter är det bästa sättet att stötta hushållen med hänvisning till att svenskar i genomsnitt lägger mindre pengar på drivmedel i dag än under 1980-talet. Detta då lönerna ökat betydligt mer än priset på drivmedel. Istället vill Naturskyddsföreningen att fokus för stödåtgärder bör ligga på hushåll med låga inkomster, samt att stöden inte får stå i motsättning med klimatmålen. 

LRF är positiva till regeringens förslag

Även Naturvårdsverket avstyrker regeringens förslag. Naturvårdsverket anser att sänkta skatter på fossila drivmedel innebär att Sverige kommer att få svårare att nå klimatmålen, liksom EU-krav på utsläppsminskningar av växthusgaser och luftföroreningar. Naturvårdsverket tar, liksom IVL Svenska miljöinstitutet, upp att sänkningen av bränsleskatter också kommer att leda till mindre intresse för transportsektorn att ställa om till fossilfria alternativ, samt minska incitamenten för att välja en elbil hellre än en fossildriven bil.

Transportstyrelsen skriver i sitt remissvar att man inte har några invändningar i sak mot sänkta skatter på bensin och diesel. Däremot tar Transportstyrelsen också upp att utsläppen från transportsektorn och från arbetsmaskiner sannolikt kommer att öka, liksom att föroreningar i tätorter kan stiga. Skattebetalarnas förening tillstyrker regeringens förslag, och även Lantbrukarnas riksförbund är positiva till förslaget.