Väljare straffar inte partier som inför tuffa klimatåtgärder i någon större utsträckning. En ny studie från Göteborgs universitet visar att partiers oro för att förlora väljare för en aktiv klimatpolitik till stor del är ogrundad.
Forskning har visat att politiska partier ofta oroar sig för att förlora väljare om de driver en aktiv klimatpolitik och vidtar klimatåtgärder som kan innebära ökade kostnader för exempelvis bränslepriser. Samtidigt är svenskar oroade över klimatförändringarna och vill att partier och politiker ska driva en ansvarsfull klimatpolitik. Nu visar en ny studie att väljarstödet endast påverkas i liten omfattning av tuffa klimatåtgärder:
– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
Hon har tillsammans med två forskarkollegor publicerat artikeln Voters do not punish their government for climate policies under favorable conditions där de har undersökt hur väljarstödet har påverkats av exempelvis kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner och subventionerad biogasproduktion för industrin. Det visar sig att stödet för regeringspartierna inte har påverkats i nämnvärd omfattning efter dessa och sammanlagt 21 införda klimatpolitiska åtgärder i Sverige under 20 års tid.
Ingen större effekt på väljarstödet
Klimatåtgärderna hade blivit väl bevakade i nyhetsmedier vilket innebar att många väljare kände till de olika besluten. Varken när åtgärderna beskrevs i negativa termer i nyhetsartiklar eller när de omnämndes i mer positiva ordalag hade det någon större effekt på väljarstödet:
– I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011 beskrevs i mer negativa ordalag, säger Sofia Henriks och fortsätter:
– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden.
Väljare och klimatåtgärder
Sofia Henriks och Niklas Harring vid Göteborgs universitet har tillsammans med Nils Droste vid Lunds universitet genomfört studien.
De har analyserat 21 klimatpolitiska åtgärder åren 2000–2020 och därefter slumpat fram nyhetsartiklar för att få information om hur dessa åtgärder hade beskrivits och i vilken grad de hade nått ut till väljarna.
De tittade sedan på sammanlagt 1 618 opinionsundersökningar för att se i vilken grad förändringar av väljarstödet hade skett.
Deras artikel Voters do not punish their government for climate policies under favorable conditions är publicerad i Environmental Politics.
