Industriklivet har omfattande brister. Riksrevisionen anser att Industriklivet inte har utformats för att det så effektivt som möjligt ska bidra till en klimatomställning inom industrin. 

– Regeringens utformning av Industriklivet har inte varit tillräckligt väl genomtänkt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner på Riksrevisionens hemsida. 

Riksrevisionen anser att regeringen inte har analyserat effekterna av att Industriklivet vid två tillfällen har utökats från ett tidigare smalare stöd. Det nuvarande stödet har en bredare målgrupp och det finns också fler åtgärder som man kan söka stöd för. I och med detta har Industriklivet och investeringsstödet Klimatklivet fått en överlappning där vissa aktörer kan söka pengar från båda stöden. Riksrevisionen kritiserar också Industriklivet för att ställa lägre krav på beräkningar från de sökande om vilka utsläppsminskningar en investering ska leda till jämfört med Klimatklivet, något Riksrevisionen inte anser är rimligt. 

Kritik mot Energimyndigheten

Industriklivet infördes som stöd av den förra regeringen 2018 och det är Energimyndigheten som beslutar vilka ansökningar till Industriklivet som ska få stöd. Även myndighetens hantering av hur ansökningar behandlas kritiseras av Riksrevisionen. Den som ansöker får själv göra beräkningarna kring hur en investering ska minska klimatutsläppen. Det innebär att olika metoder och avgränsningar har använts i olika ansökningar vilket gör det svårt att jämföra eller rangordna projekten.

– Energimyndigheten har därmed inte säkerställt att de mest effektiva projekten beviljas stöd, säger Linda Sahlén Östman, som har varit projektledare för granskningen.

Bättre samordning efterfrågas

Energimyndigheten kritiseras också för hur man hanterar utvärderingar av olika projekts faktiska utsläppsminskningar och hur dessa har återrapporterats till regeringen. Där har Energimyndigheten inte själva systematiskt samlat in uppgifter för att göra en egen utvärdering av resultaten. Istället har myndigheten använt sig av de uppgifter som har uppgetts i ansökningarna, uppgifter som enligt Riksrevisionen är både osäkra och ojämförbara mellan olika projekt. 

För att förbättra arbetet anser Riksrevisionen att regeringen ska ändra utformningen av Industriklivet liksom införa bättre samordning av klimatomställningen. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen ska se till att det vidtas andra alternativ för att nå Sveriges klimatmål om Industriklivet inte klarar att leverera. Riksrevisionen uppmanar också att Energimyndigheten gör ett systematiskt arbete för att både följa upp och utvärdera Industriklivet, samt kräva mer omfattande uppgifter i ansökningar så att dessa kan få en enhetlig och likvärdig prövning.