I samband med den Europeiska mobilitetsveckan som pågår mellan den 16–22 september uppmärksammas hållbara sätt att resa. Kommuner utformar aktiviteter för att uppmärksamma kollektivtrafik, gång eller cykel liksom bilpooler och resfria möten. Men för människor med funktionsnedsättning kan kollektivtrafik vara otillgängligt, och det är ingen självklarhet att kunna röra sig i stadsrummet, något Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) uppmärksammar i samband med Europeiska mobilitetsveckan:

– Vi anser inte att Sverige lever upp till FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning, säger DHR:s förbundssekreterare Ken Gammelgård.

Enligt DHR kan det vara ett lotteri att åka kollektivt för den som använder rullstol eller inte kan gå i trappor. Det kan handla om att busschaufförer inte har kunskap om hur rampen på bussen används, att stationen man ska till inte är tillgänglig, eller att antalet tillgängliga platser på spårvagnen inte räcker till för en rullstol om det redan står en barnvagn eller en rullator där. 

Laddstationer inte tillgängliga för alla

Samtidigt som elbilar ska ersätta bensin- och dieselbilar är laddstationerna bara tillgängliga för personer med ”full rörlighet och styrka”. När laddstationer är otillgängliga för rörelsehindrade blir de ”miljöbovar med tvång” eftersom bilen är viktig för många personer med rörelsehinder. Ibland räcker det med små detaljer för att skapa hinder, som när knappar på bussen eller spårvagnen sitter för högt. DHR uppmärksammar också att människor med funktionshinder inte kan välja att åka buss istället för tåg vid längre resor eftersom bussbolagen som kör rikstäckande resor inte har tillgängliga bussar. 

– Att kunna förflytta sig utan hinder är en grundläggande mänsklig rättighet men det är ingen självklarhet för oss i Sverige i dag, säger Ken Gammelgård.