Bygg- och anläggningssektorn står för omkring en femtedel av Sveriges sammanlagda klimatpåverkan. Trots det har det saknats en gemensam standard för hur man beräknar byggnaders klimatpåverkan över en livscykel. Nu har IVL Svenska miljöinstitutet tillsammans med Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och flera bygg- och fastighetsaktörer tagit ett helhetsgrepp för hur det ska göras och presenterar rekommendationer och råd för hur livscykelanalyser (LCA) ska göras.

– Resultatet är ett första steg att få branschen att räkna på byggnaders hela livscykel på samma sätt. Det underlättar jämförelser mellan olika aktörer och är också en förutsättning för att kunna sätta in rätt klimatförbättrande åtgärder, säger Åsa Thrysin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nytt EU-direktiv ställer högre krav

Byggnader står för omkring 40 procent av den slutliga energianvändningen inom EU. Detta beror bland annat på att 85 procent av byggnaderna i EU beräknas vara byggda före år 2000 och en stor del av byggnaderna helt enkelt är energiineffektiva. I våras antog EU en revidering av sitt direktiv om byggnaders energiprestanda Revised Energy Performance of Buildings Directive (REPB) som trädde i kraft i alla unionens medlemsländer i maj. 

Det innebär att blir obligatoriskt att redogöra för en byggnads globala uppvärmningspotential (global warming potential) under hela dess livscykel. Syftet med direktivet är bland annat att minska utsläppen av växthusgaser inom byggsektorn med minst 60 procent till år 2030 jämfört med 2015, och att ha ett byggnadsbestånd med nollutsläpp senast 2050. I Sverige finns sedan 2022 lagen om klimatdeklaration också krav när det gäller nya byggnader, dock inte på hela deras livscykel. Detta trots Sveriges nationella klimatmål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045 och att byggsektorns klimatutsläpp därför kraftigt måste minskas. 

– Från EU finns det krav på att man ska klimatberäkna nya byggnaders hela livscykel, medan det i Sverige bara ställs krav på själva byggskedet genom klimatdeklarationslagen. Därmed finns det inga nationella riktlinjer för hur man ska beräkna användnings- och slutskedet och det är det vi har tagit fram i det här projektet, säger Åsa Thrysin.

Fallstudier har genomförts

Hon förklarar att målsättningen har varit att ta fram en metod för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som både är ”oberoende och verktygsneutral”. Därmed underlättas beräkningar kring byggnaders klimatpåverkan både vad gäller nationellt uppsatta mål och EU-krav. Byggentreprenörer och fastighetsägare ska utifrån beräkningarna kunna analysera sina verksamheter och välja vilka åtgärder som bör vidtas. Helhetsgreppet innebär att anvisningar har tagits fram för hur man ska beräkna flera olika variabler som karbonatisering av betong (då koldioxid absorberas), skötsel och underhåll, driftenergi samt rivning och sluthantering. 

I arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna för beräkningar har IVL Svenska miljöinstitutet samarbetat med såväl byggentreprenörer och fastighetsägare som branschorganisationer. Fallstudier har genomförts i samband med faktiska byggprojekt. Utifrån resultatet har aktörerna kommit fram till rekommendationer och publicerat en tillhörande bakgrundsrapport. 

– Genom att räkna på hela livscykeln inkluderas en rad viktiga klimataspekter som annars riskerar att försummas, exempelvis cirkulära aspekter eller energiprestanda under driften. Förhoppningsvis leder det till ökad harmonisering och att det blir enklare att arbeta med klimatfrågor konkret i byggprojekt, säger Åse Togerö, expert inom hållbart byggande på IVL.