Den nya avhandlingen är en av de första studierna som har gjorts om hur arbetet är organiserat och hur ojämlikheten ser ut för lagerarbetare på svenska e-handelsföretag. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på lager kopplat till e-handelsjätten Amazon i USA. Då e-handeln är det område där tillväxten för detaljhandeln växer snabbast i Sverige just nu är behovet av mer kunskap stort. 

– Frågan om ojämlikhet är högst aktuell inom e-handeln, där snabba och billiga leveranser är så centrala – frågan blir vem som får betala priset, säger Klara Rydström, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet som har skrivit avhandlingen som har undersökt fem svenska e-handelsföretag.

Ojämlikheten på de svenska e-handelsarbetsplatserna beror dels på processer för att organisera arbetet, dels på hur arbetarnas prestationer övervakas. Dessutom kan krav på svenskkunskaper och att prata svenska på företaget påverka graden av ojämlikhet.

Föreställningar om kön påverkar

Avhandlingen visar att föreställningar om vad kvinnor respektive män är bra på också påverkar vilka arbetsuppgifter som utförs på arbetsplatserna, trots att lika många kvinnor som män jobbar på e-handelsarbetsplatser. Kvinnor antas vara både mer noggranna och servicenriktade än män och jobbar ofta på mindre lager. Män arbetar i högre utsträckning på avdelningar med tyngre arbete. På dessa avdelningar hade arbetarna ett större inflytande över sitt arbete. 

Flera av de lager där kvinnor dominerar är mindre och där var också övervakningen mindre. Detta då chefer och lagerarbetare arbetade närmre varandra. Dessutom fanns det på mindre lager större möjlighet till att prata samtidigt som man packade ordrar. 

På större lager finns en högre andel arbetare med utländsk bakgrund, 32 procent jämfört med 23 procent inom e-handeln som helhet, och på flera av dessa större lager var övervakningen av de anställdas produktivitet mer omfattande. 

– Många arbetare upplevde det som mycket jobbigt att deras hantering av antal paket och varor registrerades. De kände sig avhumaniserade och reducerade till siffror, berättar Klara Rydström vars avhandling också visar att det inte är möjligt att prata med kollegor på större lager på samma sätt som på mindre lager, detta då det är större avstånd mellan arbetarna och högre bullernivå.

Krav på svenska, utan utbildningsmöjlighet

På ett av de lager som har studerats av Rydström fanns krav på att alla anställda skulle prata svenska på arbetsplatsen, och svenskkunskaper var också viktigt för den som ville avancera från lagergolvet till andra positioner. Samtidigt erbjöd inte arbetsplatsen språkutbildning. Rydström menar att det resulterar i ytterligare en förstärkande ojämlikhet mellan den som har sämre svenska och de svensktalande cheferna och lagerarbetarna. 

Att många på e-handelslager har utländsk bakgrund kan enligt Rydström dels förklaras av företagens behov av billig arbetskraft, dels av utlandsfödde arbetarens behov av fast anställning som möjlighet att stanna i Sverige.

– Hårt arbete på e-handelslager kan vara en strategi för den som är i behov av fast anställning för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige, säger Klara Rydström.