Enligt nya beräkningar från Friluftsfrämjandets och Svenska Turistföreningen har den statliga finansieringen av skötseln av naturreservat och nationalparker minskat med 46 procent per område sedan 2017. Detta ger flera olika konsekvenser. Enligt en ny granskning av Riksrevisionen, Förvaltningen av skyddad natur, saknar länsstyrelserna pengar för att bevara naturvärdena och göra platserna tillgängliga för besökare.

– Naturen är svenskarnas viktigaste arena för motion, rörelse och välbefinnande. Att länsstyrelser tvingas avveckla friluftsinfrastruktur när vi ligger i världstoppen vad gäller stillasittande, är felprioriterat. Regeringens ambition att stärka folkhälsan är viktig och för att lyckas behövs nu satsningar på naturvård och friluftsliv i höstbudgeten, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Har inte råd att ta hand om naturområdena

Omkring femton procent av Sveriges yta har någon form av områdesskydd, det finns 30 nationalparker i landet och cirka 5 440 naturreservat. Det är staten som framför allt ansvarar för förvaltningen av dessa områden. Enligt Riksrevisionens rapport har länsstyrelser runt om i landet sparat in på sådant som städning av toaletter och sophantering på skyddade platser. Länsstyrelser har också tvingats avveckla friluftsanordningar då det saknas resurser att hålla dem öppna. 

– Vi får rapporter från hela landet att länsstyrelserna inte har råd att ta hand om naturreservat och nationalparker. Nu behöver vi se en höjning i höstbudgeten så att fler människor kan välkomnas ut i friluftslivet. Mer pengar behövs bland annat för vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser i svenska nationalparker och naturreservat, säger Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare, Svenska Turistföreningen.