Fjordars utsläpp av växthusgaser undersöks av en forskarexpedition från Göteborgs universitet. Såväl utsläpp av koldioxid som metan och lustgas studeras. Fjordarnas utsläpp av metan är stor, lika stor som alla jordens djuphavsområdens gemensamma utsläpp av växthusgasen.
Klimatet påverkas av naturliga växthusgaser likväl som de som bildas genom mänsklig aktivitet. För att kunna beräkna framtidens klimat är det därför viktigt att ha information om hur mycket växthusgaser som olika källor bidrar till. Fjordars utsläpp är mindre undersökta än exempelvis sjöars, havs och flodmynningars utsläpp. Därför undersökte forskare från Göteborgs universitet utanför norska Bergen på forskningsfartyget Skagerak mellan den 5–7 augusti.
– Vi vill ta reda på hur mycket koldioxid, metan och lustgas det finns i fjordarna för att kunna bekräfta befintliga budgetar och beräkna utsläpp. Andra forskare ombord Skagerak kommer att undersöka mikroorganismer i sedimentet, föroreningar, och lagring av kol, säger Stefano Bonaglia, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Stora utsläpp av metangas
Han har i sin tidigare forskning upptäckt att fjordar står för ett stort utsläpp av metan till atmosfären. De totala utsläppen av metangas från fjordarna är lika stor som utsläppen från jordens alla djuphavsområden. Det kan förklaras av att då fjordar är skyddade från havsströmmar är vattnet där jämförelsevis stillastående, med syrefria bottnar. När sediment sjunker till dessa bottnar och material bryts ned bildas metangas.
Fjordarna är dessutom grundare än djuphaven, och därför hinner inte metangasen brytas ner i samma utsträckning innan den når ytan. Ytterligare en förklaring till de stora utsläppen har att göra med att material från omkringliggande jordbruk dras med olika vattendrag som mynnar ut i fjordarna. Det bidrar till övergödning i fjordarna.
Fylla i kunskapsluckor
Därför undersökte Bonaglia och två andra forskare tre norska fjordar, Fens-, Mas- och Haugsvaerfjorden, norr om Bergen i förra veckan. Dessa fjordar har zoner med stora skillnader i syrenivån: Vissa områden har mycket syre, andra är nästan syrefria och ytterligare andra områden har lite syre. Då det också finns långtidsdata kan forskarna göra jämförelser.
– Det är viktigt med denna typ av forskning, eftersom vi lever i en tid med stort behov av korrekta och vetenskapligt grundade beslut vad gäller hantering av växthusgaser och övergödning. Vi hoppas att våra resultat kommer att bidra till att fylla våra nuvarande kunskapsluckor i förståelsen av kustnära växthusgaser och leda till nya, starka och vetenskapligt baserade argument för hur vi ska ta hand om våra vackra fjordar, säger Stefano Bonaglia som hoppas att de ska kunna upptäcka en trend vad gäller halterna av metan och lustgas:
– Det skulle också vara intressant att se hur mycket kol dessa tre relativt orörda fjordar kan lagra under nuvarande förhållanden, så att vi kan förbättra våra nuvarande beräkningar av kollagring och växthusgasutsläpp från fjordar.
