Den 1 november avskaffas skatten på plastpåsar som infördes 2020. Men svenskarna är delade i synen på skatten – 39 procent är positiva till att skatten tas bort medan 38 procent är negativa till det. Det visar en ny Novusundersökning som Håll Sverige Rent har låtit göra.
Efter drygt fyra år av beskattning av plastpåsar ska skatten tas bort. Beskattningen har syftat till att minska användandet av plastpåsar i enlighet med ett EU-beslut. Plastpåsen är ett miljöproblem på grund av att så många förbrukas, samt att de ofta är svåra att samla in eftersom de på grund av låg vikt och vindfång blåser från en plats till en annan.
När den svenska lagen trädde i kraft 2020 höjdes priset på en plastpåse i affären från omkring tre kronor till upp till sju kronor. Redan 2017 blev det obligatoriskt för butikerna att informera om plastpåsens miljöpåverkan och sedan dess och fram till 2023 har användandet av plastpåsar minskat från 83 till 17 påsar per person och år.
Även litet svinn blir stort problem
Under 2023 förbrukades ändå sammanlagt 176 miljoner plastpåsar i Sverige vilket innebär att även ett litet svinn blir ett stort problem. Enligt en uppskattning som Håll Sverige Rent gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket 2020 slängdes omkring 50 000 plastpåsar, både bärkassar och mindre fruktpåsar, på marken under en enda sommarvecka.
–Vi är positiva till att användningen av plastpåsar går åt rätt håll, men faktum är att vi fortfarande hittar plastpåsar i våra skräpmätningar. Med 176 miljoner plastpåsar i omlopp varje år räcker det att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent i ett pressmeddelande.
Fortsatt insats behövs
I undersökningen uppger 35 procent av deltagarna att de anser att plastpåsar är ett miljöproblem. Hälften, 51 procent, anser att det är viktigt med minskad användning av plastpåsar. 39 procent är positiva till att skatten tas bort, 38 procent anser att det är negativt. De övriga svarar ”vet ej” eller att de är neutrala i frågan.
Kvinnor, studerande och anställda inom offentlig sektor är mer negativa till att skatten tas bort. Män, höginkomsytinttagaree och anställda inom privat sektor är mer positiva till att skatten försvinner. Stödet för att ta bort skatten är också större bland de som sympatiserar med Tidöpartierna än de som inte gör det.
–Oavsett plastpåseskattens framtid kommer det krävas insatser för att hålla förbrukningen av plastpåsar nere. Inte minst fortsatt information till konsumenter om att återanvända och återvinna sina plastpåsar, och framför allt inte slänga dem i naturen. Annars är vi tillbaka på ruta ett, säger Johanna Ragnartz.
Plastpåsar
2015 beslutade EU att medlemsstaterna ska minska användningen av plastpåsar. Skälet var både att minska nedskräpning och minska ett ineffektivt utnyttjande av resurser.2017 införde Sverige en lag om att alla butiker måste informera kunder om plastpåsens negativa påverkan på miljön.
2019 infördes EU:s direktiv mot engångsprodukter av plast. I det ingår plastpåsar som en kategori och målet var att högst 40 plastbärkassar skulle förbrukas av en person årligen senast 2025. Då informationsinsatserna inte ansågs ge tillräcklig effekt infördes en höjd skatt på plastkassar 2020.
Naturvårdsverket uppskattar att Sverige under 2023 låg under EU-målet då antalet plastkassar som en person i genomsnitt förbrukade var 17 stycken. Den 1 november i år avskaffas skatten på plastkassar.
