– I Ryssland finns också kvinnogrupper som hjälper de som inte vill delta i kriget. Även i Israel och Palestina finns ickevåldsgrupper, många av dem samarbetar, fortsätter Per Herngren som från sitt kontor i västra Göteborg jobbar på sin nya bok Civilsamhälle och makt – hur kritik omvandlas till lydnad.

Han har tidigare publicerat fjorton böcker inom temat ickevåld, bland annat den kända Handbok i civil olydnad från 1990. När han inte skriver arbetar han med kurser i konflikthantering, civilkurage och ickevåld. Per Herngren håller ickevåldsträning i bland annat Kirgizistan, Irak, Kurdistan och Turkiet. Genom sin ickevåldsträning runtom i världen deltar Per Herngren i processen att bygga upp nätverk där människor kan hjälpa varandra och samarbeta på jämlika villkor.

– Enligt äkta civil olydnadstradition blir många medlemmar av ickevåldsgrupperna arresterade gång på gång i både Ryssland, Ukraina, Palestina och Israel, säger Per Herngren och förklarar att man inte ser fängslandet som ett hinder, utan som en möjlighet. Man menar att det är de laglydande utanför murarna som är fängslade. De hänvisar bland annat till att Mahatma Gandhis erfarenhet var att den politiska kraften i att sitta fängslad för civil olydnad vida överstiger politiskt arbete ”ute i friheten”.

Nödvändigt skapa pacifistiska samhällen

Per Herngren utvecklar på sin hemsida tankar om civil olydnad. Han menar att den som döms till fängelse för civil olydnad försöker göra sin fängelsecell till såväl ett hem, en arbetsplats och ett center for politiskt motstånd. ”Tillsammans med andra fångar kan man skapa en olydig akademi som genom samtal och experiment uppfinner nya metoder för motstånd.” Han menar vidare att kraften av civil olydnad mångfaldigas i fängelset samt att fängelset är en plats för förändring: ”Fängelser bygger solidaritet med dem som vi genom vår lydnad mot egendom, lönearbete och klass trängt bort och kriminaliserat. Tillsammans med civil olydnad bygger vi fängslade därmed en jämlikare jämlikhet.”

Per Herngren är inte så hoppfull när det gäller fred mellan nationalstater. Han tror istället på idén om att skapa pacifistiska, fredliga samhällen och grupper runt om i världen. 

– Man behöver bygga ett myller av överlappande stater som är inriktade på jämlikhet, fred och klimat, säger han och pekar på flera olika exempel.

– Ursprungsbefolkningen i Amerika har egna nationer som lever parallellt med USA:s nationalstat, säger han.

De har egna rättssystem, egen vård och dessutom har de egna avtal med delstaterna när det gäller specialistvård och vissa rättsfrågor.

– Det finns flera exempel på självständiga stater eller nationer med egna regeringar och rättssystem som lever parallellt med våra nationalstater. Vissa av dem kan du tillhöra oavsett var du bor i världen, fortsätter han.

– Ett myller av överlappande kurdiska stater som bygger på demokrati, ekologi och feminism har organiserats runt om i världen, till exempel i Oslo, Uppsala, Kanada, Syrien, Irak och Turkiet, säger Per Herngren. 

Zitzer, Hopp och motstånd, och fridstadsgrupper

Ett annat exempel är fredsstaten Zitzer som bildades 1992 under Balkankriget, säger han. För att bli medlem i Zitzer får man inte delta i krig. Zitzer har medborgare på många platser i världen. De har en konstitution, en sång och en vapensköld som visar en pizza från pizzerian där republiken startade.

– Hopp och motstånd är en annan fredsstat. Den lever upp en vecka om året. Där tränar vi olika metoder i civil olydnad och ickevåld. Alla deltagare är aktiva i olika ”regeringar”, det vill säga styrgrupper med olika ansvarsområden. Man använder ”regeringar” för att leva jämlikt med andra stater, säger Per Herngren som också ger ett svenskt exempel: 

– Fristadsgruppen Fikonträdet tog ett statligt ansvar och gav uppehållstillstånd till en familj. Vi organiserade gymnasieplats för sonen, ett arbete för mamman och bostad för hela familjen. Tre år senare gav även den svenska staten uppehållstillstånd för hela familjen. Andra fristadsgrupper gör samma sak för andra familjer, säger Per Herngren.

I USA finns ett annat exempel där man samarbetar för det gemensamma bästa. Här har över en miljon människor gått samman i 1 200 kooperativa byar, så kallade ”Land Trusts” – områden som människor äger och förvaltar gemensamt. En del av dessa Land Trusts har gjort sig självständiga från USA och organiserar själva statliga funktioner.