Xiao Hu har undersökt hur svenskar reagerade på de omfattande skogsbränderna i framför allt Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län 2018. Hon kommer fram till att hos många blev bränderna ett uppvaknande och en orsak till stor oro:

– De här var de värsta bränderna i modern tid. Runt om i Sverige blir det här ett uppvaknande; Så här kan framtiden bli om inte klimatförändringarna stoppas. Men inte hos alla, det ska visa sig att många har en helt annan reaktion på bränderna, säger Xiao Hu, som nyligen disputerade vid institutionen för skogsekonomi på SLU.

Vissa som drabbas av naturkatastrofer reagerar med ett starkt engagemang för motåtgärder mot klimatförändringarna och ger sitt stöd åt politiska åtgärder som syftar till att hindra den globala uppvärmningen. Men inte alla.

– Om det här stämmer så skulle vi sett ett ökat stöd för klimatpolitik efter exempelvis skogsbränderna 2018. Men min forskning tyder på att det inte riktigt stämmer, säger Xiao Hu på SLU:s hemsida. 

Engagemang påverkar mer än närhet

I sin forskning har hon bland annat använt sig av data från SOM-institutet vid Göteborgs universitet och där kunnat se hur attityder och oro i olika frågor förändrades efter sommaren 2018. Bränderna har haft en inverkan på människors attityder men andra aspekter än närhet till bränderna har avgjort hur folk har påverkats. 

– Klimatoron ökar, men det kopplas inte till hur nära branden personen var. Istället handlar det om hur engagerad personen var i klimatfrågor sedan tidigare, säger Xiao Hu och förklarar att det hade betydligt större påverkan än att leva i ett område som brandhärjades. 

Politisk hemvist påverkar orosnivån

För de som inte var så engagerade i klimatfrågor sedan tidigare steg oron bara något, och skogsbränderna orsakade varken större eller mindre oro för den globala uppvärmningen hos den här gruppen.

Enligt Xiao Hu finns det också stöd för att vilken slutsats man drar påverkas av ens politiska hemvist. De som sympatiserar med partier på vänsterkanten är redan mer intresserade av klimatfrågor och oroades därför mer av bränderna. Och för de som sympatiserar med högerpartier är det tvärtom: Ofta har man mindre intresse för klimatfrågorna och oroades också mindre av bränderna 2018. 

– Det här leder till en ökad polarisering. Avståndet mellan de som är mer oroade och de som är mindre är oroade för global uppvärmning växer. Det innebär också att det är ännu svårare att få igenom kraftfulla reformer på området eftersom det saknas stöd för det, säger Xiao Hu som förklarar att kunskap inte räcker för att övertyga skeptiker:

– Mer information om klimatförändringar och dess koppling till extremväder verkar inte påverka de som redan är skeptiska till klimatpolitik. För att nå dem behövs förmodligen andra argument.