Idén till Consupedia föddes 2015 då Roberto Rufo Gonzalez saknade en plats där en varas hållbarhet kunde räknas ut. Han ville inte köpa varor där djur hade fått betala med lidande, eller om olika brott eller förtryck hade begåtts i den ofta långa tillverknings- eller livsmedelskedjan. Han ville helt enkelt veta om hans konsumtion låg i linje med hans värderingar.

– För mig personligen handlade det 2015 i grund och botten om lycka. För lycka går hand i hand med ett värderingsstyrt liv, säger han när vi talas vid på telefon.

Han, som själv tidigare hade studerat vid Kungliga tekniska högskolan (KHT), vände sig på nytt dit, för att bygga upp det som skulle bli företaget Consupedia. Han förklarar att Consupedia vänder sig till alla oavsett position i samhället – beslutsfattare, inköpare i en kommun, vd för ett livsmedelsbolag, produktutvecklare och konsumenter.

– Consupedia ska tala om vilka konsekvenserna blir av att ha en produkt på marknaden, säger Roberto Rufo Gonzalez och fortsätter: 

– Om saker produceras på ett olagligt sätt kan vi inte köpa dem i Sverige, men så länge det sker utanför Sveriges gränser så accepterar vi det. Och det beror i mångt och mycket på att vi inte vet vilka problem vissa produkter bär ansvaret för, säger Roberto Rufo Gonzalez.

Consupedia kan användas på olika sätt. Dess databas kan användas för att analysera en kommuns inköp utifrån parametrar som rättvisa och miljö som i fallet med Södertälje kommun som Landets Fria skrev om i förra veckan. Men databasen kan också användas för att välja det billigaste sättet att bli hållbar på. Eller hjälpa privatpersoner att välja rätt. Consupedias mobilapp går att ladda ner och användas i affären. Genom att scanna in varans streckkod får du informationen direkt till dig: 

– Du kan använda den när du går på Ica nästa gång och ska välja rätt yoghurt utifrån dina värderingar, säger  Roberto Rufo Gonzalez.

21 variabler hjälper dig att välja

Consupdedias databas kan i dagsläget räkna på 21 olika parametrar indelade i kategorierna hälsa, rättvisa och miljö. Databasen beskrivs som världens mest omfattande databas för livsmedel och hållbarhet, och i den finns information samlad från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Livsmedelsverket, Europeiska livsmedelsmyndigheten och Research Institutes of Sweden (RISE). Men hur fungerar det egentligen?

– Om vi leker med att databasen består av personer så kan vi säga att en är minnesvärldsmästare som kommer ihåg allt om alla produkter som har med en daimstrut att göra. Sedan kopplar vi samman den med en expert som kan allt om alla hållbarhetsdatabaser. Sedan har vi specifika experter på klimatet, biologisk mångfald och på landanvändning och så vidare, säger Roberto Rufo Gonzalez när Landets Fria ber honom förklara hur databasen fungerar på ett lättfattligt sätt:

– Vi har flera olika databaser som gemensamt skapar hela bilden kring en produkt, och hur den påverkar människan, naturen och djuren så att vi kan göra ett val: Vill vi köpa den och bidra till fortsatt produktion (och konsekvenser) eller avstå, fortsätter han. 

Hållbarheten för ett livsmedel som en tomat skiljer sig åt till exempel beroende på var den har odlats, vilka arbetsvillkor de som odlar tomaterna har jobbat under, hur mycket energi som har gått åt och mängden av bekämpningsmedel som har använts. Roberto Rufo Gonzalez menar att det visar på nödvändigheten att granska ett livsmedels hållbarhet ur en mängd olika parametrar för att komma fram till om den verkligen är hållbar eller ej. För ett livsmedel kan verka klimatsmart men samtidigt vara dåligt för den biologiska mångfalden. Vilket innebär att det som vid första anblick såg ut som ett bra val i själva verket är dåligt eftersom en försämrad biologisk mångfald riskerar att förvärra effekterna av klimatförändringarna. 

– Om man bara tar hänsyn till en eller några få parametrar är det omöjligt att göra ett val utifrån hållbarhet, säger Roberto Rufo Gonzalez med emfas. 

Andelen parametrar som en produkt kan granskas ur växer hela tiden. Roberto Rufo Gonzalez förklarar att de förra året lade till tre nya variabler. Alla parametrarna tillsammans fungerar som en hållbarhetsdeklaration. Dessutom kan systemet göra analyser utifrån olika frågeställningar.

– Du kan trycka på en knapp så du får en hållbarhetsrapport, eller en trendanalys för att se hur det såg ut i januari jämfört med mars. Sedan kan man titta på en produkt och gå hela vägen ner till en enskild ingrediens för att se vad som borde ändras beroende på vad du vill åstadkomma. Systemet ger insikter, förklarar Roberto Rufo Gonzalez.

Globala målen ger bra definition av hållbarhet

Consupedia följer FN:s globala mål och började med att ta fram data om just livsmedel helt enkelt för att det har funnits mycket information om den typen av varor. Roberto Rufo Gonzalez menar att FN har gjort ett väldigt bra arbete med att i sina 17 globala mål och dess olika undermål lägga fram tydliga riktlinjer och definitioner för vad som är hållbart.

– Det handlar om en hälsosam befolkning, att vi mår bra både fysiskt och psykiskt. Det handlar om en planet som kan överleva för all framtid, som kan generera och regenerera mat och livsmedel åt alla. Med en djurstam som florerar, utan artdöd eller minskad biologisk mångfald. Om vi har alla de bitarna på plats, då är det hållbart. 

Blir det då inte svårt att hitta produkter som är bra utifrån alla de här olika faktorerna samtidigt? Nej, enligt Roberto Rufo Gonzalez är det inte det.

– Det finns produkter som är bra inom nästan alla kategorier, men det finns också väldigt många som inte är bra. Systemet har inga egna värderingar, och tycker inte till exempel att barnarbete är viktigare än klimatfrågan. Det är upp till varje användare att avgöra det, för sitt företag eller sig själv utifrån vilket mål det är man strävar efter, säger han.