Radar

Varning: Gå inte in i skelettskogar

Döda träd.

Den heta sommaren 2018 var ett toppenår för granbarkborren som gick loss på granar i framför allt södra Sverige. Kvar lämnade de döda granar, utan bark och barr och med många fallna träd: Så kallade skelettskogar. Men kan dessa döda skogar ändå föra något gott med sig?

Skelettskogar kan bestå av allt ifrån ett tiotal döda träd till upp till ett par hundra. Brutna träd, stockar och ännu stående stammar utan bark, utan barr. Granbarkborren angrepp den heta sommaren 2018 blev det värsta i svensk historia. Borren gick från träd till träd och lämnade dem ödelagda. 

– Det är speciella platser. Överallt är det brutna träd, det kan nästan vara svårt att ta sig fram över alla stockar. Det är mer öppet där än i resten av skogen och det kommer in mer ljus, säger Elodie Le Souchu, postdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som forskar på skelettskogar.

Hon varnar för att gå in i skelettskogar eftersom ytterligare träd riskerar att falla. I och med att alla träd i ett område kan se lika skadade ut är det svårt att avgöra vilka träd är på väg att falla till marken. 

– Undvik att gå genom skelettskogen och särskilt när det blåser. Vissa granar faller efter något år medan andra kan står kvar i decennier. Därför besöker vi aldrig skelettskogar ensamma, säger Thomas Ranius som är professor i naturvårdsbiologi vid SLU.

Kan skelettskog bidra till biologisk mångfald 

Granbarkborren trivs, liksom många andra skadeinsekter, bättre i ett varmare klimat och orsakar årligen omfattande skador. Då granbarkborren inte var ett lika stort problem innan 2018 har kunskapen om ödelagda skogar varit begränsad. 

– Stora mängder skelettskogar är en kon sekvens av att klimatet blir varmare. Risken är därför stor att de kommer att breda ut sig i framtiden. Samtidigt är mycket okänt om skelettskogar. Ingen har tidigare undersökt hur de påverkar djur- och växtliv i Nordeuropa, säger Thomas Ranius som fascineras av skogarna. 

En frågeställning som Elodie Le Souchu vill besvara är om skelettskogar skulle kunna bidra till biologisk mångfald eftersom många arter är beroende av döda träd för att överleva. För att undersöka det har hon hon placerat ut insektsfällor i Östergötland och Småland: 

–  Det kan vara så att skelettskogarna bidrar till en mosaik av miljöer i naturen som gynnar svampar och djur som annars har svårt att klara sig i produktionsskogar där det generellt finns för lite död ved, säger Elodie Le Souchu.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV