Den vitryggiga hackspetten är akut hotad och är mycket sällsynt i Sverige. Men i år har arten haft rekordmånga häckningar och omkring 50 fåglar har observerats.
Omkring 50 fåglar av den akut hotade arten har observerats totalt. Den vitryggiga hackspetten är också en så kallad paraplyart – drygt 200 andra hotade växt- och djurarter är beroende av samma slags skogsmiljöer som den vitryggiga hackspetten är. Just därför är den en värdemätare för den biologiska mångfalden i Sverige enligt Naturskyddsföreningen som har jobbat för att rädda den hotade arten sedan 1990.
– Det är väldigt glädjande att den vitryggiga hackspettens häckningar ökar och att vårt arbete ger resultat. Nu hoppas vi på att det kommer många nya ungar vartefter, säger Naturskyddsföreningen ordförande Beatrice Rindevall i ett pressmeddelande.
Trivs i lövskogar med död ved
Organisationen har sedan 1990 arbetat med projekt för att rädda arten. Förra året hade arten elva lyckade häckningar och i år är det alltså tolv. Att häckningarna har ökat beror på att artens livsmiljöer har restaurerats, på att vitryggiga hackspettar har flugit in från Finland och Ryssland, liksom att unga fåglar som har fötts upp genom avel har släppts fria.
– Den vitryggiga hackspetten trivs i gamla lövskogar med mycket död ved, vilket är en miljö som till stor del försvunnit från Sverige på grund av kalhyggesbruket. Förutom att vi föder upp ungar som släpps ut går projektet också ut på att restaurera dessa miljöer, så att vitryggen trivs och kan föröka sig själv, säger Beatrice Rindevall.
För att bevara den vitryggiga hackspettens livsmiljöer samverkar Naturskyddsföreningen med flera länsstyrelser, skogsägare och skogsbolag om att hitta strategier för att lovskog med hög andel död ved ska finnas kvar. Det arbetet skyddar inte bara den vitryggiga hackspetten utan även de många andra omkring 200 hotade arterna som också behöver en sådan livsmiljö. Enligt Naturskyddsföreningen är det största hotet mot alla dessa arter de omfattande förändringarna i det svenska skogslandskapet till följd av kalhyggesbruket.