Endometrios är en kronisk sjudom som orsakar svår smärta. Nu visar forskning att kroppens mördarceller fungerar dåligt vid endometrios och att sjukdomen lurar immunförsvaret till inaktivitet på samma vis som cancer. Den nya kunskapen kan leda till bättre behandlingar och tidigare diagnos.
Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som ofta orsakar svår smärta. Patienter utvecklar inte sällan kronisk värk med omfattande konsekvenser för arbetsliv och privatliv. Dessutom är endometrios en samhällsekonomisk sjukdom med stora kostnader för mediciner, sjukhusinläggningar, och operationer årligen.
Nu ger en ny avhandling från Umeå universitet hopp om bättre förståelse för hur sjukdomen fungerar, liksom hopp om bättre behandlingsmöjligheter. I avhandlingen visar Emma Björk vid Institutionen för klinisk vetenskap hur och varför endometriosceller, som liknar vävnaden i livmoderslemhinnan, lyckas få fäste i exempelvis bukhålan och varför kroppens immunförsvar inte klarar av att hantera dem.
Emma Björk visar att endometrios utsöndrar så kallade exosomer som lurar immunförsvaret till inaktivitet på samma vis som cancer. Endometrios utsöndrar också cytokiner som leder till ett immunförsvar i kroppen som motverkar att endometrioscellerna städas undan.
– Det är känt att immunsystemets så kallade mördarceller inte fungerar optimalt vid endometrios och därför inte dödar endometrioscellerna, men man har inte vetat varför, säger Emma Björk i ett pressmeddelande.
Åtta år till diagnos
De exosomer som endometrios utsöndrar innehåller molekyler som försämrar mördarcellernas förmåga, och ökar programmerat självmord hos verksamma immunceller. Detta gör att endometrios kan fästa och växa på ställen i kroppen där sådana celler egentligen inte ska vara.
En liknande process sker vid äggstockscancer – en cancerform endometriosdrabbade har en något högre risk att få – även då utsöndras exosomer som har molekyler som försämrar mördarcellerna.
Emma Björks forskning ger ny kunskap som kan bidra till såväl nya behandlingsmetoder, som tidigare upptäckt av sjukdomen – det tar i genomsnitt åtta år innan en drabbad får diagnos.
– I dagsläget dröjer det flera år till diagnos, och de behandlingar som finns ger ofta biverkningar. Exosomer kommer troligtvis att leda till sätt att enkelt kunna diagnostisera många olika sjukdomar i framtiden, säger Emma Björk som försvarar sin avhandling Immunosuppressive mechanisms in endometriosis: a focus on the role of exosomes fredagen den 14 juni.
