Den brittiske statsvetaren Simon Hix har sagt att EU-parlamentet efter valet kommer att vara det mest högervridna sedan de första EU-valen hölls 1979. Verkar den prognosen hålla i sig, och håller du med om det?

– Ja, den håller i sig i stort, men i den senaste prognosen som kom 16 maj är högergiren mindre dramatisk. Just nu ser det ut som om den breda mittenkoalition som har dominerat EU-politiken sedan valet 2019 blir kvar. De allra flesta politiska beslut i Europaparlamentet beslutas av breda mittenkoalitioner där både Socialdemokraternas, Moderaternas och Liberalernas europeiska partigrupper ingår och förhandlar med varandra. 

– Den stora frågan inför valet är om högerpartierna kommer att växa så mycket att en ren högerkoalition kan få ensam majoritet. I så fall blir det en stor omsvängning, från mittenpolitik till högerpolitik. Just nu ser det inte ut att bli så.

Är det olika högerpopulistiska partier som framför allt tros bli starka?

– Högerpartier spås gå framåt generellt och i EU-parlamentet samlas de i tre grupper. Störst är gruppen av etablerade kristdemokratiska och konservativa partier, EPP, där både Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. Näst störst är ECR-gruppen, där Sverigedemokraterna ingår, tillsammans med flera högerpopulistiska partier som Italiens bröder och polska Lag och Rättvisa. Och så finns ID-gruppen, som står längre ut på högerkanten och där svenska partier saknas men ledande krafter är franska Nationell Samling och italienska Lega, som båda betecknas som högerpopulistiska partier.

Har du några exempel på vad högerpopulistiska partier i EU har drivit för frågor inför EU-valet?

– ECR-gruppen kallar sig eurorealister, och vill minska EU:s makt, inte minst på migrationsområdet där de anser att det är fel att ställa medlemsstaterna inför det tvingande valet att antingen ta emot flyktingar, eller bidra med pengar eller andra resurser till de länder som är flyktingmottagare. 

Om de flyttar fram sina positioner i EU-parlamentet, vilka effekter kan det ha för unionens klimatpolitik? 

– Om de högerpopulistiska partierna går så starkt framåt kan delar av EU:s klimatpolitik behöva omförhandlas. Vi har sett exempel på en sådan dynamik redan nu inför valet. Som svar på bondeprotester runt om i Europa har exempelvis EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslagit att slopa en del av de krav som ställs på att jordbrukare ska bidra till klimatomställningen om de vill ta del av EU:s jordbruksstöd. Mer generellt är de högerpopulistiska partiernas uppfattning att klimatpolitiken har blivit för kostsam för vanligt folk och behöver skalas ned.

Klimatfrågan ligger i topp hos svenska väljare, innebär det att de tros rösta på partier som driver klimatvänlig politik och inte i samma utsträckning som andra väljare rösta på högerpopulistiska partier?

– Gröna partier hade betydligt större framgångar i förra EU-valet än vad de hade nationellt, något som kan avspegla att EU är en viktig kraft i klimat- och miljöpolitiken. Inför detta val ser det tuffare ut för de gröna partierna överlag och deras huvudfråga, klimatpolitiken, möter mer motstånd. Eftersom EU-valen inte avgör regeringsfrågan är det stora mönstret att vi röstar på ett annat sätt i dem. Stora och regeringsbärande partier brukar tappa, medan mindre partier går framåt.

Hur ligger klimat- och miljöfrågorna till bland andra EU-länders väljargrupper?

– Enligt den sista Eurobarometern innan valet, som gjordes i februari–mars så skiljer medlemsländerna sig åt när det gäller vilka frågor väljarna ser som viktigast. Svenska väljare är de enda som sätter klimatfrågan högst upp på EU-dagordningen, och i EU som helhet kommer den på femte plats efter fattigdomsbekämpning, hälsa, jobb och försvar. 

– Säkerhet och försvar är den fråga som anses viktigast i de östliga medlemsstaterna, men också i våra nordiska grannländer Danmark och Finland. Italien och Portugal hör till dem som tycker att EU:s allra viktigaste uppgift är att skapa nya jobb. Migrationsfrågan har diskuterats mycket, men Cypern är ensamt om att lista den frågan högst, och den kommer först på sjunde plats i EU som helhet. 

Vad kan förklara skillnaden?

– För att svara på det behövs vidare undersökningar om vad väljarna har för motiv, men prioriteringen av försvar och säkerhet i öst och i våra nordiska grannländer motiveras rimligen av dessa länders geografiska närhet till Ryssland i kombination med oro över Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Kan du berätta lite om de forskningsprojekt kring klimatåtgärder och välfärdsprogram du ingår i?

– Vårt mål är att undersöka om medborgarna anser att välfärdssatsningar kan kompensera för de kostnader som koldioxidskatter medför, till exempel i form av dyrare bensin och diesel. Vi vill också ta reda på precis vilka typer av välfärdssatsningar som i så fall fungerar bäst i olika länder, och för olika grupper av medborgare. Koldioxidskatter är ett av de mest effektiva sätten att minska utsläpp, men de är samtidigt impopulära bland allmänheten. I demokratier är det avgörande att klimatomställningen kan genomföras på ett sådant sätt att den får folkligt stöd.   

I forskningsartikeln ”Combating climate change through the welfare state: can social insurance boost support for carbon taxes in Europe?”, har ni tittat på hur stöd för koldioxidskatter kan stärkas genom tillgång till välfärdsprogram – är det ett framgångsrecept tror du?

– Vi undersökte i den artikeln sambandet mellan välfärdsstatens utformning och inställningen till koldioxidskatter i 20 europeiska länder. Resultaten tyder på att allmänheten ser mer positivt på koldioxidskatter i länder där välfärden når breda lager i befolkningen.  

– Vår hypotes är att den ekonomiska trygghet som en väl utbyggd välfärdsstat skapar kan vara en viktig ingrediens i klimatomställningen. Vi går nu vidare med fler studier på området.

Vet du något om hur högerpopulistiska partier, som ofta vänder sig mot kostnader av klimatåtgärder för ”vanliga människor”, ställer sig till kombinerade paket av klimat- och välfärdsåtgärder?

– Det är en viktig fråga, och vi har hittills inte kunnat utforska det men det finns på vår agenda!