De statliga myndigheterna rapporterar att de har vidtagit flera åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, ändå ökade utsläppen från tjänsteresorna med 13 procent mellan 2022 och 2023.

– Att utsläppen ökar är en utveckling i fel riktning, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger. Det är extra viktigt att vi myndigheter arbetar systematiskt med att utveckla arbetssätt, ändra resvanor och välja bästa färdsätt ur miljösynpunkt för de resor som måste göras. Det behövs för att vi ska nå de ambitiösa mål till 2025 som vi myndigheter redan har beslutat om, säger han i ett pressmeddelande på Naturvårdsverkets hemsida. 

Ökade utsläpp från både korta och långa flygresor

Ökningen av utsläppen från myndigheternas tjänsteresor beror bland annat på grund av en ökning av flygresor, såväl korta som långa. Flygresor på över 50 mil räknas som långa, och koldioxidutsläppen från dessa har ökat med 18 procent från 2022 till 2023. Bland de tio myndigheter som har redovisat störst koldioxidutsläpp under 2023 från långa flygresor finns främst universitet, men även Försvarets materielverk, Kriminalvården och Trafikverket finns på listan.

Även utsläppen från myndigheternas redovisade utsläpp från korta flygresor, under 50 mil, ökade med 18 procent under 2023 jämfört med 2022. De myndigheter som ligger i topp vad gäller dessa utsläpp är framför allt sådana som ligger i andra orter än Stockholm, eller som har verksamhet på flera orter. Sammantaget förklaras de ökade utsläppen från myndigheternas flygresor med att det har funnits ett uppdämt behov av resor som inte kunde göras under covid-19-pandemin. Jämför man med året innan pandemin, 2019, är utsläppen fortfarande 27 procent lägre än det året. 

Ny normalnivå för antal digitala möten

Ökningen av utsläppen från tjänstemännens korta flygresor går stick i stäv med en allmän trend vad gäller inrikesflyget, även om kategorierna inte är helt jämförbara då inrikesflyg även kan inkludera resor som är längre än 50 mil. Inom inrikesflyget har dock en nedåtgående utveckling pågått sedan i somras. Och under det första kvartalet i år har inrikesflyget minskat med sju procent jämfört med samma period under 2023, något Landets Fria har rapporterat om. 

Enligt Naturvårdsverkets sammanfattning rapporterade myndigheterna sammanlagt 9,3 miljoner digitala möten under 2003, en minskning med 20 procent jämfört med 2022. Jämfört med 2019 är det ändå en fördubbling. Enligt Naturvårdsverket som har sammanfattat de 187 myndigheternas rapporter kan 2023 års nivå av digitala möten ge en hänvisning om en ny normalnivå för den här typen av möten. 

Myndigheternas rapporterade energianvändning under 2023 är ungefär på samma nivå som under 2022. Fastighetsel, exempelvis el till ventilationsfläktar och pumpar för cirkulation av vatten, och värme, har minskat något med två respektive fyra procent. Enligt myndigheterna kan detta bero på positiv effekt från olika energibesparingsinsatser, bland annat nämns ny teknik för värme- och ventilationssystem. Dessutom tros höga energipriser ha lett till en ökad medvetenhet hos såväl fastighetsägare som medarbetare som kan ha påverkat resultatet positivt. 

Miljökrav med i 90 procent av myndigheternas upphandlingsvärde

Verksamhetselen, det vill säga el som exempelvis går till belysning, datorer, och kopiatorer, har ökat med sju procent, något som delvis förklaras av att fler anställda nu har återgått till att jobba på myndigheternas kontor efter pandemin. Andra orsaker till den ökade användningen av verksamhetsel kan vara fler årsarbetskrafter och den ökade digitaliseringen. 

Vad gäller myndigheternas upphandlingar finns miljökrav med i 90 procent av upphandlingsvärdet, ungefär samma nivå som 2022. 75 myndigheter har haft miljökrav i 84–100 procent av sina totala upphandlingsvärden. Enligt Naturvårdsverket är upphandlade myndigheter bättre på att ställa miljökrav i sina upphandlingar än vad de är på att följa upp att kraven faktiskt efterlevs.