Budföretaget Foodora och taxiföretaget Uber är två exempel på digitala arbetsplattformar som etablerat sig i Sverige under de senaste åren. I dag sysselsätter så kallade plattforms- eller gigföretag över 28 miljoner människor i EU. 5,5 miljoner kan felaktigt vara klassificerade som egenföretagare, enligt Europaparlamentet.

Att anställningsfrågan i dag är komplicerad blev tydligt i ett i ett uppmärksammat fall som togs upp av svenska Arbetsdomstolen 2022. Ett cykel- och mopedbud som arbetat åt Foodora hade stängts av från appen och krävde genom Transportfacket skadestånd för ogiltigt avskedande, men Foodora hävdade att personen var egenföretagare. Domstolen slog fast att budet var anställt av ett så kallat egenanställningsföretag och inte av Foodora. Samtidigt bedömdes egenanställningsföretaget vara ett bemanningsföretag, vars anställningar kan regleras av kollektivavtal.

Med den nya EU-lagen ska gigarbetare inte längre falskt klassas som egenföretagare, utan antas ha en anställning ifall de arbetar under omständigheter som tyder på kontroll och ledning. Det blir enligt lagen upp till den digitala plattformen att bevisa att det inte finns ett anställningsförhållande. 

”Globalt riktmärke”

I det antagna EU-direktivet står även att algoritmer eller automatiserade system inte får fatta beslut om uppsägning av plattformsarbetare – det måste en människa göra.

År 2025 antas antalet plattformsarbetare i EU ha vuxit till 43 miljoner. Direktivet kommer att ge dem tillgång till rättvisa arbetsvillkor, säger den italienska parlamentarikern Elisabetta Gualmini från den socialdemokratiska gruppen i ett uttalande: 

– Denna historiska överenskommelse kommer att ge dem värdighet, skydd och rättigheter. Den kommer att korrigera falskt egenföretagande och förhindra illojal konkurrens, skydda äkta egenföretagande och införa banbrytande regler om algoritmhantering. Detta kommer att bli ett riktmärke på global nivå. Jag är stolt över att säga detta: Europa skyddar sina arbetstagare, sin sociala modell och sin ekonomi.

I direktivet finns också regler som skyddar plattformsarbetarnas personuppgifter. Plattformarna ska förbjudas att behandla personuppfiter som rör exempelvis någons psykologiska tillstånd eller personliga övertygelser.

Svenska parlamentariker röstade emot

Europaparlamentet antog plattformsdirektivet med 554 röster för, 56 röster emot och 24 nedlagda röster. Bland de svenska parlamentarikerna röstade en majoritet mot direktivet, enligt Transportarbetaren. De borgerliga partierna, Sverigedemokraterna och den politiska vilden Peter Lundgren (tidigare SD) röstade nej. Detta trots att Sveriges regering godkänt förslaget i ministerrådet. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna röstade ja och de svenska Socialdemokraterna lade ner sina röster, skriver facktidningen.

Parlamentet har redan i februari enats med EU-ländernas regeringar om innehållet i direktivet, som nu även formellt ska antas av ministerrådet. Därefter har medlemsländerna två år på sig att införliva direktivet i sin egen lagstiftning.