För tio år sedan fick regnskogen Te Urewera på Nya Zeeland status som en juridisk person. Två år senare var det den colombianska floden Atratos tur. Och i år kämpar en grupp islänningar för att få glaciären Snæfellsjökull att kunna kandidera till att bli landets president i valet 1 juni.

– Bara det att få komma med på valsedlarna skulle vara ett stort steg för att öka medvetenheten kring naturens rättighets-rörelser internationellt, säger Angela Snæfellsjökulls Rawlings till The Guardian.

Isländsk-kanadensiskan är forskare och konstnär och den som kom på idén att placera Snæfellsjökull på valsedlarna. För att glaciären ska ha möjlighet att väljas behöver den ha ett isländskt personnummer, vilket Rawlings löst genom att lägga till glaciärens namn som mellannamn, och agera ställföreträdare.

Öppna för samtal

Senast 26 april krävs 1 500 namnunderskrifter för att glaciären ska få ställa upp som presidentkandidat, något 50 aktivister arbetar för att nå, skriver The Guardian. Med kandidaturen hoppas de kunna rikta valets strålkastarljus mot klimatfrågan och dem som påverkas av den.

Klimatforskare har förutspått att mycket lite av Snæfellsjökull kommer att finnas kvar till år 2050, och att den 700 000 år gamla glaciären kommer att vara helt bortsmält vid århundradets slut.

Men hur skulle det fungera rent praktiskt, att ha en glaciär som president? På Island är presidentens roll i första hand symbolisk, och aktivisterna föreslår att en flaska smältvatten kunde skickas utomlands i presidentens ställe, och att glaciologer skulle kunna representera landet i internationella möten, skriver The Guardian.

– Vi tar oss an det här med både glädje och allvar. Jag är medveten om att när du säger att du vill se en glaciär som president kan det verka som ett skämt, men när du kommit förbi det öppnar det upp för samtal, säger Angela Snæfellsjökulls Rawlings till tidningen.